Droger

De viktigaste skadeverkningarna av cannabis på den fysiska och psykiska hälsanGrupper som är speciellt känsliga för cannabis skadeverkningar | Användningsområden för ämnen som stimulerar det centrala nervsystemet och deras verkningar akut och på lång sikt

I Finland är det förbjudet att använda, besitta och saluföra narkotika.

I Finland har man främst sett dogerna som ett socialt problem, som man har försökt lösa genom en strikt kontrollpolitik. Man tillämpar en juridiskt enhetlig kontroll- och straffpolitik på droger som sinsemellan är mycket olika. Att prova droger, att använda dem regelbundet och att vara beroende av dem ses som samma sak inom drogkontrollen, i massmedia och i den allmänna diskussionen. Idealet med ett drogfritt samhälle har visat sig vara orealistiskt. Detta faktum har man skrivit in också i vår officiella drogstrategi. Trots begränsade resurser har man inom drog- och hälsovården på senaste tid börjat utveckla behandlingar och behandlingsprogram speciellt ämnade för drogpatienter. (Prof. Kaija Seppä, Duodecim 1998;114:2096).

Ur hälsosynpunkt måste man åtminstone tills vidare anse att det inte finns några säkra droger. Att prova och använda droger är förknippat med många skadliga - och t.o.m. farliga - biverkningar. Den finländska berusningsmedelskulturen, som är mycket inriktad på att berusa sig, gör sitt till för att öka riskerna. Hälsovårdens möjligheter att reparera skador som uppkommit, både kroppsliga och mentala, är mycket begränsade.

De nya s.k. "design-drogerna", av vilka många inte klassificeras som egentliga narkotika och som man ofta själv på ett eller annat sätt framställer eller manipulerar, är speciellt oberäkneliga till sin verkan. Det har redan gett upphov till dödsfall då man använt dem i för stora doser "i misstag". 

 

De viktigaste skadeverkningarna av cannabis på den fysiska och psyksiska hälsan (Hall et al. 1994)  

 Omedelbara verkningar 

  • Ångest, nedstämdhet, paniksymtom och paranoia speciellt hos personer som inte har använt cannabis tidigare.
  • Störningar i den kognitiva prestationsförmågan, speciellt observationsförmågan och minnet.
  • Störningar i den psykomotoriska prestationsförmågan och möjligen en större risk för trafikolyckor, om den påverkade försöker framföra ett fordon.
  • Risken för psykotiska symtom ökar sannolikt hos personer som tidigare haft sådana eller där de förekommer i den närmaste släkten.
  • Användning under graviditeten ökar risken för tidig förlossning och låg födelsevikt hos barnet

Långtidsverkningar

Den på undersökningar baserade kunskapen om daglig användning i åratal är ännu bristfällig. Enligt tillbuds stående information är de viktigaste skadeverkningarna antagligen:

  • Sjukdomar i luftvägarna i samband med rökning (som är det vanligaste användningssättet), så som kronisk luftrörskatarr och cellförändringar i luftvägarnas slemhinna som är förstadier till cancer.
  • Utveckling av cannabisberoende, vilket kännetecknas av att det är svårt att vara utan medlet eller behärska användningen.
  • Lindriga störningar i de kognitiva funktionerna - speciellt observationsförmågan och minnet - om rusverkan fortsätter.

De kognitiva funktionerna återgår till det normala då man slutar användningen, men kan möjligen också bli bestående sämre än tidigare. (Duodecim 1998;1142555-20, P. Heinilä)

 

Grupper som är speciellt känsliga för skadeverkningar av cannabis (Hall et al. 1994)

Barn och unga

Skolframgången för barn och unga som klarar studierna dåligt kan ytterligare försämras p.g.a. störningarna i de kognitiva funktionerna som hänger samman med cannabisrus. 

  • Ett bruk som börjat tidigt ökar risken för storkonsumtion av cannabis och andra illegala droger och cannabisberoende.

Kvinnor i fertil ålder

  • Gravida kvinnor som fortsätter att använda cannabis riskerar sannolikt att föda underviktiga barn och att få en för tidig förlossning.
  • Kvinnor som röker cannabis vid tiden för befruktningen och under graviditeten, föder möjligen oftare än väntat barn med medfödda missbildningar.

Cannabisrökning kan förvärra symtomen på vissa sjukdomar

  • Hjärt- och blodkärlssjukdomar, så som kranskärlssjukdom, störningar i hjärncirkulationen och blodtryckssjukdom
  • Sjukdomar i andningsorganen, så som astma, luftrörskatarr och emfysem
  • Symtom på schizofreni kan bryta ut eller förvärras
  • Beroende av alkohol och andra berusningsmedel ökar möjligen risken för cannabisberoende

(Duodecim 1998;114:1225-20, P. Heinilä)

Användningsområden för centralstimulantia och deras akuta och långtidsverkningar 

Stimulant 

Användningsområde

Akut verkan

Långtidsverkan

Naturliga ämnen

 

 

 

Koffein 

Njutningsmedel, medicinsk 
användning 

Ångest, sömnstörningar, depression, magbesvär, huvudvärk, rytmstörningar mm.

Koffeinberoende

Tobak/nikotin

Njutningsmedel 

Somatiska sjukdomar förorsakade av tobak

Lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, nikotinberoende

Kokain 

Berusnings-
användning

Agitationstillstånd, psykoser, kramper, hjärnblödningar, syrebrist i hjärnan, skador på hjärtmuskeln, upplösning av skelettmuskler

Efterstillstånd av akuta hjärnskador, ångest, depression, hopplöshet, mångskiftande skador på hjärncirkulationen och dopaminsystemet, avvikande EEG, ett tillstånd liknande Parkinsons sjukdom till vilket hör bortfall av nervceller, kokainberoende

Khat 

Njutningsmedel, 
enligt finsk lag narkotika

Lindrigt uppiggande

Man känner inte till långtidsverkningarna

Syntetiska ämnen

 

 

 

Efedrin 

Medicinsk 
användning, dopingmedel

Uppiggande effekt, snabb hjärtrytm, rytmstörningar mm.

Beroende

Amfetamin 

Rusmedel, 
medicinsk 
användning

Agitationstillstånd, aggressivitet, paranoid psykos, total aptitlöshet, depression, självmordsbenägenhet, utsatthet för olyckor, blodtryck- stegring, störningar i hjärn- cirkulationen, rytmstörningar, hjärtstillestånd

Långvarig skada på dopaminsystemet, bortfall av nervceller, skador på hjärnblodkärlen, kronisk psykos

Metylen-
dioximetyl-
amfetamin 
(ecstasy) 

Berusnings-
användning

Agitationstillstånd som eftertillstånd, koncentrations- svårigheter som räcker längre än vid alkoholbakfylla, depression, rytmstörningar, störningar i vätskebalansen, upplösning av skelettmuskler, riskan med akutsituationerna förvärras av alkohol

Kronisk depression, skador på serotoninsystemet, paniksymtom, kronisk paranoid psykos

Mera information om drogmissbruk från A-klinikstiftelsen och från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Livet är det bästa ruset rf
Elämäntapaliitto: HuuMaa http://www.huumaa.net
Päihteet ja riippuvuudet
Dorglänken - Droger 

Artikeln skrevs av
Specialistläkare i allmän medicin Mikael Nyström