Hoppa till verktygsfältet
warning
Chatten fungerar långsamt just nu på grund av att servern är överbelastad just nu. Systemleverantören utreder problemet så fort som möjligt. Vi beklagar besväret. I brådskande ärenden kontakta ditt serviceställe per telefon.

Ämnen som klassificeras som berusningsmedel kan ha både positiva (medicinska eller socialitetfrämjande) och negativa effekter. Berusningsmedlets skadliga effekter kan bero på ämnet i sig eller på hur det används. Praktiskt taget alla berusningsmedel kan medföra en risk för fysiska och psykiska skadliga effekter. En särskilt skadlig effekt som hör samman med användning av berusningsmedel är substansrelaterade störningar.

Substansrelaterade störningar är psykiska störningar som orsakas av användning av berusningsmedel. Deras uppkomst påverkas av såväl psykologiska, sociala som biologiska faktorer. Gemensamt för alla substansrelaterade störningar är ändå att de endast kan utvecklas som en följd av användning av berusningsmedel. Nästan vilket berusningsmedel som helst kan orsaka nästan vilken substansrelaterad störning som helst. Berusningsmedlens potential att orsaka substansrelaterade störningar, exempelvis beroende, varierar dock märkbart.

Skadligt bruk

När användningen av berusningsmedel blir långvarig eller upprepas regelbundet och orsakar hälsorisker (t.ex. leverinflammation eller olyckor i berusat tillstånd) kan det vara fråga om skadligt bruk. Detta är inte förknippat med förlorad kontroll över användningen och därför lyckas personerna i fråga vanligen bli av med det skadliga bruket, om de bara beslutar sig för att minska användningen av berusningsmedlet eller sluta helt.

Beroende

Det är fråga om beroende när minst tre av följande sex kriterier uppfylls samtidigt: 1. sug efter berusningsmedlet 2. förlorad kontroll över användningen av berusningsmedlet 3. tolerans mot berusningsmedlet 4. abstinenssymtom när användningen av berusningsmedlet upphör 5. fortsatt användning av berusningsmedlet trots uppenbara negativa effekter och 6. livet kretsar kring användningen av berusningsmedlet.

En person som är beroende kan vanligtvis inte längre kontrollera sin användning av berusningsmedel och därmed blir det också svårare att sluta. Att sluta kräver avvänjning (med eller utan hjälp av behandling) och därefter långvarig medveten avhållsamhet från användning av berusningsmedlet trots att suget finns kvar. För att bli fri från beroende krävs att personen tar till sig nya sätt att bete sig, tänka och reagera. Det är viktigt att hitta något annat som ger tillfredsställelse och lära sig hantera svåra känslor på andra sätt än genom att ta till berusningsmedel. Personer som håller på att ta sig ur ett beroende gör i början oftast klokt i att undvika situationer, platser och människor som påminner om berusningsmedel och användningen av dem. I det amerikanska psykiatriförbundet APA:s sjukdomsklassifikation har skadligt bruk och beroende getts den gemensamma benämningen substansbrukssyndrom, vars svårighetsgrad definieras som antingen lindrig, medelsvår eller svår.

Abstinenssyndrom

Abstinenssyndrom är det fråga om när en person efter långvarigt bruk av berusningsmedel får abstinenssymtom som försämrar funktionsförmågan och innefattar både psykiska och fysiska symtom. Abstinenssymtomen omfattar i praktiken alltid symtom som beror på överaktivitet i sympatiska nervsystemet, exempelvis hjärtklappning, svettningar och darrningar samt ångest och sömnlöshet.

Symtombilden och svårighetsgraden vid abstinenssyndrom varierar beroende på vilket berusningsmedel som använts: en del berusningsmedel kan leda till livshotande abstinenssyndrom (t.ex. alkohol, lugnande medel) medan andra medför obehagliga men inte livshotande abstinenssyndrom (t.ex. opioider, cannabis, stimulantia). I värsta fall kan abstinenssyndromet resultera i ett förvirringstillstånd, d.v.s. delirium, med delirium tremens som ett typexempel. Då får personen svåra abstinenssymtom, förlorar uppfattningen om tid och rum och sig själv och upplever hörsel-, känsel- eller synvillor (hallucinationer) som känns mycket verkliga. Förvirringstillståndet utvecklas oftast snabbt och överraskande efter att en period av drickande tagit slut. Detta tillstånd är förknippat med en betydande dödlighet om behandling inte sätts in.

Drogutlöst psykos

Ett berusningsmedel kan också utlösa en psykos eller psykotiska symtom, som innefattar olika typer av hallucinationer och vanföreställningar hos användaren. Sådana här psykoser kallas drogutlösta psykoser.

Det är särskilt vanligt att psykoser eller psykotiska symtom utvecklas i samband med användning av hallucinogener och stimulantia. Dessa psykoser medför ofta paranoia och hallucinationer som känns mycket verkliga. Också användning av cannabis kan ge psykotiska symtom, men det är vanligare att cannabisbruket utlöser eller tidigarelägger en psykossjukdom hos personer som på grund av ärftliga faktorer har högre risk att insjukna i psykos. I synnerhet hos personer som i ung ålder använder rikligt med cannabis ökar risken för att insjukna i psykos märkbart. En hög och långvarig alkoholkonsumtion kan också leda till att s.k. alkoholhallucinos utvecklas. Typiskt för detta tillstånd är att den insjuknade oavbrutet hör musik eller samtal, som om personen lyssnade på radio. Problemet är att musiken man hör under en alkoholhallucinos inte nödvändigtvis faller en i smaken och att man inte kan stänga av den när man vill, som man kan med en radio. Egentliga drogutlösta psykoser går vanligen över snabbt, senast inom en månad efter att berusningsmedlet som orsakat psykosen har försvunnit ur kroppen.

Övriga störningar

Ett omfattande och långvarigt bruk av berusningsmedel kan också leda till störningar i intellektuella funktioner, och dessa störningar kan vara antingen övergående eller bestående. I synnerhet långvarig och hög alkoholkonsumtion kan leda till att en bestående minnesstörning (amnesi) utvecklas. Typiskt för den är att inga nya minnesspår skapas. Även andra berusningsmedel kan i varierande grad orsaka kognitiva störningar, av vilka en stor del vanligen går över efter att användningen av berusningsmedlet upphör. En bestående försämring av de intellektuella funktionerna är dock också möjlig.

Till de substansrelaterade störningarna räknas också s.k. patologiskt rus, som innebär att ruset är oproportionerligt med tanke på vilket berusningsmedel som använts eller i vilken mängd.