Hoppa till verktygsfältet
De riksomfattande servicenumren betjänar vardagar från kl. 8.00 till 13.00. Telefonnumren för allmän- och mental hälsa är 046 710 1073 och oral hälsa 046 710 1085. Vi fortsätter med att bearbeta den kö som uppstått i telefontjänsterna. Vi ringer dig åter inom cirka 2 vardagar. Self webbtjänsten är i användning men SelfChatten håller stängt tillsvidare.

Nervositet är en del av livet och nästan alla är nervösa och spända någon gång.

Av alla finländare har 70 % någon gång känt sig nervösa inför ett uppträdande. Av de högskolestuderande är 30 % spända inför situationer där de ska uppträda, och hos 10 % av dem är nervositeten sådan att den kan inverka negativt på studierna och hur de framskrider. Normalt ökar det sympatiska nervsystemet aktivitets­nivån lagom mycket i samband med uppträdanden, så att vi får tillräckligt med energi och större handlings­kraft. En tillräcklig aktivitetsnivå är nödvändig för att få till stånd en fungerande interaktion. Men ofta tolkar personer som är nervösa aktiveringen av det sympatiska nervsystemet som något negativt och upplever den därför som besvärande.

I en studerandes liv kan nervositeten ta sig uttryck exempelvis i att hen undviker att svara på frågor under föreläsningarna eller delta i gruppdiskussioner, uteblir från föreläsningar och/eller har svårt att skapa vänskaps- och kärleksrelationer. En del av svårigheterna kan också bero på att den studerande på grund av att hen undviker olika situationer inte får öva sina sociala färdigheter.

Social ångest som en störning talar man om när nervositeten, d.v.s. rädslan för sociala situationer, orsakar betydande personligt lidande eller svårigheter att fungera i sociala situationer. Kärnan i den sociala ångesten är en rädsla för att bli föremål för negativ kritik från andra eller bli förödmjukad.

Upplevelsen av nervositet är personlig och vanligen mycket stark för personen i fråga. Ofta har dock symtomen mindre betydelse för människorna runtomkring än vad den som är nervös själv tror. Utomstående noterar inte nödvändigtvis symtomen alls, och om de gör det glömmer de dem ofta snabbt.

Våra erfarenheter av olika människorelationer och svåra livssituationer påverkar vår tilltro till våra egna förmågor. Personer som känner sig nervösa har kunnat uppleva att ingen litar på deras kunnande eller att de inte har fått tillräckligt med stöd i krävande situationer. Det är viktigt att vi inte underskattar känslor av nervositet utan lär oss känna igen dem som sådana och ta dem som naturliga erfarenheter.

Många som känner sig nervösa kräver mycket av sig själva och förhåller sig också påtagligt negativa till sig själva. Ofta betraktar de ändå sina krav som rimliga och normala. Den bild de har av sig själva i kommunikationssituationer är ofta otydlig och konfliktfylld. Att utveckla en realistisk bild av hur man egentligen fungerar i kommunikationssituationer kan vara ett viktigt mål när det gäller att minska nervositeten.

Vad hjälper mot nervositet?

  • Fundera över på vilka områden du kunde förhålla dig mer empatiskt till dig själv, och försök se realistiskt på situationen och ge den rätt proportioner. Kom ihåg att ingen behöver vara perfekt. Du kan exempelvis rikta din uppmärksamhet mot sådant du lyckats med. Att samla på positiva erfarenheter hjälper dig att förhålla dig realistiskt till dig själv.
  • Öva dig i interaktion i lämpliga doser, t.ex. i vardagliga situationer där du interagerar med andra människor. Du kan ställa upp ett litet, konkret övningsmål för dig själv för varje vecka. Genom att fly förstärker du din rädsla, men genom att ta ett steg tillbaka och sedan gå in i situationen igen ökar du din tilltro till att du klarar det.
  • Utnyttja fantasins kraft: gå igenom situationen på förhand i din fantasi i ett avslappnat tillstånd.
  • I stället för att tiga är det bra att lära sig berätta om sin nervositet och rädsla för en vän eller någon annan pålitlig person.
  • Du kan tänka på hur skönt det kommer att kännas följande dag, när det som du spänt dig inför är över. Tanken på att ”tids nog är situationen över” kan vara lugnande och skapa en bro in i framtiden.
  • För någon kan humor och förmåga att skratta åt sig själv få spänningen att släppa.
  • Ta särskilt väl hand om ditt välbefinnande. Kom ihåg att människan inte kan lagra avslappning utan det är viktigt att under hela året hålla fast vid rutiner och vanor som upprätthåller det egna välbefinnandet. Tillräckligt med sömn, hälsosam kost, motion och frisk luft, en lämplig arbetsmängd och balanserade relationer stöder ditt välbefinnande.