Hoppa till verktygsfältet

Problem med ätande är rätt vanliga. De förekommer i olika grader och endast en bråkdel behandlas inom vården. Egentliga ätstörningar är självsvält (anorexi), hetsätande (bulimi) och hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED). Dessa förekommer hos cirka 1–4 % av befolkningen under livstiden. Ätstörningar börjar vanligen i ungdomen och de är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. En ätstörning kan ändra form när sjukdomen framskrider. Därför är det vanligt att t.ex. anorexi i något skede övergår i bulimi.

Problem med ätande kan förekomma i form av hetsätande, begränsning av kosten, kompensering av matintag t.ex. med motion eller kräkning, känslomässigt ätande och störd kroppsbild. När problem med ätande ska bedömas är det viktigaste inte i vilken form problemet uppträder eller hur det syns utåt. Det är viktigare att bedöma tänkandet som styr ätandet samt de psykiskt, fysiskt och socialt skadliga effekterna av problemet.

Problem med ätande innebär att ätande eller brist på ätande börjar styra livet och störa den normala vardagen i form av påverkan på relationer och funktionsförmåga. Problem med ätande kan också leda till förändring av näringstillståndet, vilket kan medföra hälsoproblem såsom frysande, störningar i menstruationscykeln eller störningar i kroppens saltbalans. Upprepad kräkning kan skada tandemaljen. Det ligger alltid något bakom problem med ätande, och det är viktigt att utreda detta för att kunna lösa problemet. Bakom reglering av ätande ligger ofta en strävan efter att reglera känslor, uppnå en känsla av kontroll, forma sin kroppsbild eller straffa sig själv. 

Egenvård

  • Banta inte! Bantning upprätthåller ofta problem med ätande. 
  • Följ en regelbunden måltidsrytm och ät en mångsidig kost.
  • Försök identifiera om du reagerar med att äta eller inte äta på vissa känslor. Vilken känsla är svår för dig att möta? Kan du hitta andra metoder att hantera den?
  • Fundera vilka effekter ditt ätbeteende har på lång sikt. Märker du att det har psykiskt, fysiskt eller socialt skadliga effekter?
  • Hurdana tankar har du om mat, ätande och din kropp? Kan du bedöma hur sanna dessa tankar är?

När behövs behandling?

När ätande eller brist på ätande börjar kontrollera ditt liv och du inte själv lyckas normalisera ditt ätbeteende, är det dags att söka hjälp. Andra orsaker att söka vård är betydande viktförändring, begränsning av det sociala livet, fysiskt och psykiskt skadliga effekter av ätbeteendet som förekommer i mer än en månad samt hos kvinnor avsaknad av menstruationer. 

Behandling

Vid behandling av problem med ätande är det viktigt att samtidigt tänka på både den fysiska och psykiska hälsan. Målet med behandlingen är att normalisera ätbeteendet, korrigera näringstillståndet samt möta och hantera tankarna och känslorna som ligger bakom problemet. Behandlingen är vanligen multiprofessionell och helhetsbetonad. Som behandlingsmetoder används psykoterapeutiska metoder, kostrådgivning och psykoedukation. 

Behandlingen genomförs vanligen inom öppenvården, men korrigering av betydande undernäring kräver sjukhusvård. Läkemedelsbehandling används för att behandla eventuella andra samtidiga sjukdomar samt i vissa fall för att minska hetsätande. Fysiska problem som beror på näringstillståndet uppföljs och behandlas enligt behov. 

Källor: God medicinsk praxis – Syömishäiriöt, Ätstörningsförbundet rf, Mielenterveystalo.fi

SHVS psykolog / 20.6.2023

Dina tjänster

Tidsbeställning
Tidsbeställning