Hoppa till verktygsfältet
Omfattande tekniska störningar datakommunikationssystemen hos en riksomfattande serviceleverantör observerades 22.6.2021 kl. 8.00–15.00. De tekniska störningarna kan ha förhindrat funktionen av våra telefon- och mottagningstjänster samt chat-tjänster. Om du hade en distansmottagningstid som förhindrades så kontaktar vi dig. Vi beklagar besväret.

Yrsel är en mycket vanligt symtom som beror på en störning antingen i innerörat som känner kroppens läge och balans eller i lillhjärnan som behandlar balansinformation. Yrsel som beror på störningar i innerörat är ofta svindel som känns som en snurrande känsla. Vid störningar i hjärnfunktionen känns yrsel däremot snarare som svårighet att hålla balansen och stå upprätt, vilket ofta också förknippas med andra nervsymtom. I samband med yrsel kan det också förekomma svaghet, illamående och hörselstörningar.

Orsaker till yrsel är bland annat godartad lägesyrsel, spänningshuvudvärk, övergående blodtrycksfall som beror på förändring av kroppsläge, Ménières sjukdom, öronrelaterad yrsel utan tydlig orsak, yrsel i samband med kroppens åldrande hos äldre, rytmrubbningar i hjärtat, läkemedelsrelaterad yrsel samt cirkulationsstörningar i hjärnstammen och lillhjärnan. Yrsel kan förekomma också i stressituationer eller som ett symtom på paniksyndrom. Enbart yrsel utan andra symtom är knappt någonsin ett tecken på en plötslig allvarlig sjukdom, men om plötslig yrsel pågår i flera timmar ska läkare uppsökas.

Karusellyrsel beror ofta på innerörat. Ostadighetsyrsel kan (beroende på svårighetsgrad) bero på spänningar i nacken, problem med halskotpelaren, en störning i blodcirkulationen eller en funktionsstörning i hjärnan.

Godartad lägesyrsel

Godartad lägesyrsel beror på en övergående störning i balansorganet. Lägesyrsel är vanligen kraftigast på morgonen. Yrseln förvärras ofta några sekunder efter lägesförändring från sittande till liggande läge eller vid vändning i sängen. En ny lägesförändring orsakar ett lindrigare yrselanfall. Yrselanfallen försvinner inom tre månader hos 90 %, men de kan komma tillbaka.

Ortostatisk yrsel

Yrsel i samband med förändringar av kroppsläge beror på plötsligt blodtrycksfall vid uppstigning från liggande till sittande eller från sittande till stående. Sådan yrsel kan förekomma särskilt under det snabba tillväxtskedet i puberteten samt när kroppen åldras och cirkulationsorganens reaktioner blir långsammare. Yrseln går rätt snabbt över när kroppsläget stabiliseras. Vissa läkemedel, särskilt blodtrycksmediciner, kan orsaka så svår ortostatisk yrsel att byte av läkemedel måste diskuteras med läkaren. Hos äldre är ortostatisk yrsel väldigt ofta en orsak till fallolyckor.

Egenvård

Godartad lägesyrsel går vanligen över av sig själv, men symtomen kan gå över snabbare med övningar som med en exakt rörelseserie syftar till att avlägsna fällning som ansamlats i båggången.

Svår yrsel som beror på inflammation i balansnerven i innerörat (s.k. vestibulär neuronit) går vanligen över av sig själv inom 1–2 veckor, men lindriga balanssymtom kan förekomma en längre tid.

Ortostatisk yrsel kan minskas genom att träna blodcirkulationen. En enkel behandling är motion i alla dess former. Också balansträning är till nytta vid behandling av all slags yrsel.

När behövs behandling?

Det är skäl att uppsöka läkare för undersökningar

  • om plötslig yrsel förknippas med andra symtom, såsom störningar i tal, hörsel, syn, muskelfunktion eller medvetande.
  • om yrseln är så kraftig att personen inte kan stå upp.

Om yrsel utan andra symtom pågår i flera timmar i sträck eller förknippas med ojämn puls, är det skäl att uppsöka vård inom ett dygn.

Yrsel som utvecklats småningom och förknippas med hörselnedsättning på ena sidan, öronsusningar eller andra nervsymtom utgör en orsak att uppsöka läkare för undersökningar inom några veckor.

Justering av läkemedelsbehandlingen behöver diskuteras med läkare om personen med yrsel använder flera olika läkemedel eller om yrseln börjar strax efter att en ny läkemedelsbehandling inletts eller en dos ökats. Långvariga återkommande yrselsymtom som inte förknippas med förändringar av kroppsläge utgör också en orsak till läkarundersökning.

Redan före ett läkarbesök lönar det sig att fundera hurdan yrseln är, i vilka situationer den förekommer, om den förknippas med andra symtom och vilka läkemedel som används. Beroende på yrselns uppträdande och typ varierar de nödvändiga undersökningarna från enkla undersökningar av hörseln och balansen till mer omfattande utredningar.

Förebyggande

Regelbundna levnadsvanor och motion kan i viss mån minska risken för yrsel. Yrsel som förekommer på morgonen i samband med uppstigning ur sängen och beror på blodtrycksfall kan förebyggas genom att stiga upp ur sängen långsammare och sitta en stund på sängkanten.

Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta

SHVS allmänläkare / 02.03.2019

Dina tjänster