Depression

Alla har stött på ordet depression någon gång under livet. I vardagstal syftar ordet depression ofta på nedstämdhet och känslor av besvikelse. Medicinskt syftar depression däremot på en sjukdom med många olika symtom vars effekter påverkar sinnesstämningen men också självkänslan, relationerna, arbets- och studieförmågan och den fysiska hälsan. Årligen lider ca 10-15 % av alla finländare av lindrig depression. Svår depression som försämrar funktionsförmågan i betydande grad drabbar däremot 5-6 % av den vuxna befolkningen. Kvinnor har 1,5-2 gånger större risk att insjukna i depression än män. Bli inte ensam med depressionssymtomen; det är bra att uppsöka hjälp i ett tillräckligt tidigt skede.

Har jag depression?

Du är nedstämd och dina nerver är på helspänn. Du känner inte längre välbehag och är inte intresserad av saker som förut. Krafterna tryter och du känner dig ovanligt trött. Du gråter lätt och minsta motgång får dig att känna skuld. Framtiden känns hopplös och i det förflutna har du svårt att se annat än misslyckanden. Självkänslan har försämrats. Aptiten och sömnen har förändrats. Du tänker självdestruktiva tankar. Du känner dig antingen upphetsad eller slö. Du har svårt att fatta beslut och koncentrera dig på studierna.

Om du har något av de ovan nämnda symtomen och de har pågått i över två veckor, är det skäl att stanna upp och fundera på hur du egentligen mår. Depressionssymtomen kan placeras på en skala med den nedstämdhet som tidvis är en del av alla människors liv i ena ändan och svår depression som kräver behandling i andra ändan. Lindriga depressionssymtom kan du klara av med vänners stöd samt genom att minska de belastande faktorerna och satsa på ditt eget välmående. Om symtomen pågår länge och försämrar funktionsförmågan i vardagen eller om du har självdestruktiva tankar, är det dags att söka hjälp.

Varför blir vissa deprimerade och andra inte?

Depression anses bero på både ärftlig benägenhet och någon yttre utlösande faktor, t.ex. förlust av en viktig människa eller något som är viktigt i livet, kronisk stress som överstiger de egna krafterna, långvarig ensamhet eller en påfrestande förändring i livet. Depression kan också bero på någon fysisk eller psykisk sjukdom. Riskfaktorer i studerandes liv är belastning i samband med studierna, utanförskap i studentgemenskapen och förändringar i livet i samband med att bli självständig. Förutom riskfaktorerna påverkar också skyddande faktorer varför vissa insjuknar och andra inte. Skyddande faktorer är bl.a. ett bra stödnätverk och strategier för att klara sig som man lärt sig under livets gång. När det gäller depression är det viktigt att komma ihåg att den insjuknade inte själv har orsakat depressionen.

Vad kan jag göra?

Depressionens bakomliggande orsaker och depressionssymtomen är olika hos varje insjuknad person. Därför måste behandlingen av depressionen planeras individuellt tillsammans med den insjuknade. Vid lindrigare depressionssymtom räcker vanligen samtalsterapi. Beroende på symtomens svårighetsgrad genomförs samtalsterapi antingen som några besök på hälsovårdarens eller psykologens mottagning, korttidsterapi eller mera långvarig psykoterapi. När det är fråga om svårare symtom används ofta läkemedelsbehandling i tillägg till samtalsterapin. Många får också hjälp av gruppterapi.

Förutom läkemedelsbehandling och psykosocialt stöd har också den insjuknades egen aktivitet betydelse för tillfrisknandet. Du kan själv försöka lindra depressionssymtomen genom att motionera måttligt, äta hälsosamt, uppsöka andra människors sällskap och minska stressfaktorerna i livet. Det är bra att hålla alkoholkonsumtionen på en måttlig nivå, för trots den tillfälliga lindringen förvärrar alkohol depressionssymtomen. Om du har depressionssymtom endast under den mörka tiden av året, är det fråga om vinterdepression som kan behandlas med ljusbehandling.

I samband med behandling av depression är det viktigt att utesluta somatiska sjukdomar som kan orsaka depressionssymtom, t.ex. överaktiv/underaktiv sköldkörtel, diabetes, elakartade tumörer eller B-vitaminbrist. Förutom somatiska sjukdomar kan depression också förknippas med andra psykiska sjukdomar, t.ex. ångest, personlighetsstörningar och rusmedelsmissbruk. Dessa sjukdomar måste beaktas när behandlingen planeras. Vid behandling av depression är det också viktigt att beakta en eventuell självmordsrisk. Två tredjedelar av alla självmord har konstaterats stå i samband med depression.

Oro för en närstående

Depressionssymtomen försvåras vanligen småningom, och därför kan det vara svårt för den insjuknade att själv få en realistisk bild av situationen. Det kan vara de närstående som först blir oroliga. Om en närstående person blir mycket nedstämd, personens aptit eller sömn förändras och personen förlorar sitt intresse för sådant han eller hon tidigare varit intresserad av, är det bra att ta upp detta med den närstående. Det bästa sättet att ta upp saken är att uttrycka sin egen oro. Visa för din närstående att du är intresserad av hur han eller hon mår och uppmuntra vid behov personen att söka hjälp. Att dela bekymmer är en del av vänskap, men du kan inte helt ta på dig din närståendes depressionssymtom. Se alltså till att också du själv orkar!

Hjälp vid depression:

Artikeln skrevs 3.10.2014 av Marja Koskinen


Nyckelord: Depression, Mentalhälsa