Tvångshandlingar och andra tvångssymtom

Tvångshandlingar avser ritualmässiga handlingar med syftet att minska ångest eller undvika någon rädsla. Typiska tvångshandlingar är tvättande, kontrollerande, upprepning, räknande, ordnande eller hamstrande av saker. Tvångshandlingar kan förekomma i form av handlingar som syns utåt eller som tankar inne i huvudet.

Tvångsmässigt beteende kan också bestå av tvångstankar, vilket innebär att personens tankar upptas av ångestframkallande tankar som personen inte kan bli av med trots att hen skulle förstå att de är orealistiska. Sitt namn till trots kan tvångstankar också vara föreställningar som orsakar ångest. Ångest som framkallas av tvångstankar leder till utveckling av ritualer med syftet att minska ångesten eller undvika rädslan i samband med tvångstankarna. Typiska tvångstankar är rädsla för kontamination (sjukdomssmitta), rädsla eller misstanke om att göra sig själv eller någon annan illa, rädsla för att tappa kontrollen, påträngande sexuella fantasier, sjukdomsrädsla och ett behov att hålla saker i en strikt ordning. 

Olika tvångshandlingar och tvångstankar är rätt vanliga och sporadisk förekomst av dem är en normal del av livet. Tvångssymtom blir ett problem när de börjar orsaka orimlig ångest, stör livet t.ex. genom att uppta för mycket tid, blir enträgna, inte kan motstås och är överdrivna i förhållande till situationen. Då är det fråga om tvångssyndrom som 2–3 % av alla människor lider av. Tvångssymtom är vanligare bland personer med vissa utvecklings- och neuropsykiatriska störningar (Tourettes och Aspergers syndrom) än hos den övriga befolkningen.

Syftet med tvångshandlingar är att lindra ångest. Ofta lyckas detta på kort sikt men på lång sikt förstärks den onda cirkeln kring tvångshandlingarna, ångesten ökar och tvångshandlingar måste upprepas allt oftare för att lindra den. Frigörelse från tvångshandlingar kräver därför avstående från det ritualmässiga beteendet.

Egenvård av tvångssyndrom

• Medge inför dig själv att ditt beteende och dina tankar har tvångsmässiga drag och att du behöver hjälp för att hantera detta. Du behöver inte känna skam för det.
• Identifiera de onda cirklarna kring dina tvångssymtom: Vilken tanke återkommer och orsakar dig ångest? Med vilken ritual eller handling försöker du lindra ångesten? Vilka följder har det ritualmässiga beteendet på kort och lång sikt?
• Försök minska ditt ritualmässiga beteende. På detta sätt utsätter du dig själv småningom för ångestkänslan och märker att inget hemskt händer trots att du inte reagerar på den ångestframkallande tanken.
• Kom ihåg att människor har alla möjliga tankar och föreställningar utan att de har någon avsikt att handla enligt dem. Att tänka på något betyder alltså inte att du skulle handla enligt dina tankar.

När behövs behandling?

När tvångssymtomen har pågått i flera veckor, de stör din vardag i betydande grad och du inte på egen hand kan motstå dem, är det skäl att söka hjälp. Personer med tvångssymtom skjuter ofta upp att söka vård på grund av skam. Dessutom utvecklas tvångssymtom vanligen småningom, vilket kan göra det svårare att uppfatta hur svår situationen är. För att behandlingen ska vara framgångsrik är det dock viktigt att du söker hjälp tillräckligt tidigt. Typiskt för tvångssymtom är att de kan återkomma även efter långa symtomfria perioder om livssituationen blir stressande. Då lönar det sig att söka vård på nytt om egenvård inte ger resultat snabbt.

Behandling av tvångssyndrom

Goda resultat vid behandling av tvångssyndrom har uppnåtts med kognitiv beteendeterapi som fokuserar på att acceptera tvångstankarna, avstå från tvångshandlingarna och möta ångestkänslan. Målet med behandlingen är inte nödvändigtvis att uppnå fullständig symtomfrihet utan snarare att lindra symtomen i den mån det är möjligt samt minska eller avlägsna lidandet de orsakar. Tvångssyndrom kan förutom med terapeutiska metoder även behandlas med läkemedel. Oftast behandlas tvångssyndrom med vissa depressionsmediciner som ibland kan kombineras med psykosmediciner. I svåra situationer kan också djup hjärnstimulering hjälpa.

Källor: Duodecim: Terveyskirjasto, Terveysportti, Psykporten.fi

SHVS psykolog / 20.6.20203

Dina tjänster