Hoppa till verktygsfältet

En panikattack är ett kortvarigt och plötsligt kraftigt rädslo- eller ångesttillstånd. Panik börjar ofta med obehagliga fysiska känningar som personen börjar tolka katastrofalt. En panikattack medför olika symtom som beror på aktivering av det sympatiska nervsystemet, såsom hjärtklappning, andnöd, bröstsmärtor, svettning, skakning, illamående, domning och en känsla av kvävning eller strypning. Det sympatiska nervsystemets uppgift är att förbereda människan att handla i hotfulla situationer där hen måste antingen fly eller kämpa. En panikattack är ett falskt alarm, där nervsystemet reagerar utan ett verkligt hot. Typiskt för en panikattack är rädsla för att dö, få ett sjukdomsanfall, bli galen eller tappa kontrollen och en overklighetskänsla.

Panikattacker är rätt vanliga: ungefär var femte människa upplever en någon gång under sitt liv. Om panikattackerna återkommer och stör vardagen, är det fråga om paniksyndrom som 1–3 % av alla vuxna lider av i något skede av livet. Paniksyndrom förknippas ofta med en rädsla för att få en ny panikattack. Detta ökar stressen, vilket i sin tur ökar risken för nya attacker. Många som får panikattacker börja i rädsla för nya attacker undvika situationer där de tidigare fått en panikattack, såsom offentliga platser eller sociala sammanhang.

Panikattacker är helt ofarliga, men de förknippas ofta med olika rädslor bland annat för att andra ska märka attacken eller för att attacken inte ska ta slut. Det kan också vara rädsla för att svimma, kvävas, bli galen eller tappa kontrollen. Dessa rädslor förstärker lätt paniksymtomen.

Anvisningar för egenvård av panikattacker och paniksyndrom

  • Påminn dig själv om att paniksymtomen är helt ofarliga. Medvetenhet om att symtomen är ofarliga hjälper dig hålla dig lugn under en panikattack.
  • Kom ihåg att många obehagliga fysiska symtom vid en panikattack, såsom domning, stickningar och svindel, är vanligen orsakade av överdriven andning. Det är alltså viktigt att lugna ner andningen, även om det skulle kännas som om du inte får tillräckligt med luft.
  • Försök identifiera katastroftolkningar som upprätthåller paniksymtomen och ifrågasätt dem.
  • Se till att du inte börjar undvika situationer som förknippas med panikattacker, eftersom det inskränker ditt liv.
  • Olika avslappningsövningar och regelbunden motion kan minska förekomsten av panikattacker.
  • Undvik koffeinhaltiga drycker och rusmedel; de ökar risken för panikattacker.
  • Stress ökar risken för panikattacker; kom ihåg att se till att vila tillräckligt och hitta stresshanteringsmetoder som passar dig.

När behövs behandling?

Eftersom paniksymtom är mycket fysiska, uppsöks vård ofta på grund av rädsla för en fysisk sjukdom. Det är bra att vända sig till vårdpersonal om panikattackerna återkommer, du har börjat bli rädd för nya attacker och du har märkt att de inskränker ditt liv.

Vårdpersonal kan definiera symtomen som en panikattack och vid behov inleda lämplig behandling. Samtidigt kan de kartlägga andra psykiska problem som panikattacker ofta förknippas med, såsom depressions- och ångestsymtom samt rusmedelsmissbruk.

Behandling av paniksyndrom

Paniksyndrom behandlas med läkemedel och/eller psykoterapi. Målet med psykoterapi är att sluta med undvikande beteende, förstå symtombilden och bryta en ond cirkel som upprätthåller paniksymtomen bland annat genom att modifiera skadliga tanke- och beteendemönster.

Psykoterapi kan också genomföras som grupp- eller nätterapi. Läkemedelsbehandling och psykoterapi är lika effektiva vid behandling av paniksyndrom, men en kombination av dem är effektivare än någondera ensamt. 

Källor: Duodecim Terveyskirjasto, Psykporten.fi

SHVS psykolog / 1.10.2019

Dina tjänster