En ung student, som siktar på högskolestudier i framtiden, brister ut i gråt efter att ha fått tillbaka sin modersmålsuppsats av läraren. Vitsordet 9+ är bra, men studenten förfasar sig över antalet rättelser. I uppsatsen finns precis samma fel som läraren nyss lyfte fram som de vanligaste.
Denna sanna historia har förvisso flera årtionden på nacken, men som fenomen har överpresterande inte försvunnit någonstans.
Överpresterare kräver ofta mycket av sig själva och lägger ribban högt.
”För en del är överpresterandet ett sätt att kompensera för deras osäkerhet”, säger Emilia Kujala, psykoterapeut, socialpsykolog (pol.mag.) och facklitterär författare. Hon har också skrivit en bok om att överprestera och utarbetat ett egenvårdsprogram för presterare på Psykporten.fi.
Kujala kommer att tala om att överprestera på webbinariet ”Suorittajan mieli” (”Presterarens sinne”) som ordnas av SHVS på Dagen för studieförmåga i november
Kujala säger att det till en viss gräns är en bra sak att ha god självkontroll. De som inleder högskolestudier är till exempel ofta mer sannolikt lagda åt det överpresterande hållet.
Men det finns avigsidor också.
”Personer som överpresterar tenderar att bli utmattade. Relationer kan också vara svåra om man tänker att man måste klara av allting själv och inte vet hur man förlitar sig på någon annan”, säger Kujala.
Hon tillägger att för en del personer kan en överdriven plikttrogenhet också övergå i att de börjar underprestera. Studerande kan rentav avbryta sina studier om de inte längre vågar delta i tentamensskrivningar av rädsla för att misslyckas.
Sluta sträva efter total kontroll
Vad kan man då göra om man ser tecken hos sig själv på att man är en överpresterare? Kujala säger att överpresterare i någon mån kan lära sig nya copingstrategier som kan ersätta överpresterandet.
Webbinariet på Dagen för studieförmåga kommer att behandla överpresterande genom konkreta exempel. Kujala kommer också att uppmuntra överpresterare att följa egenvårdsprogrammet som hon utarbetat. Det är gratis och finns tillgängligt på webben på finska och svenska.
Samtidigt betoner Kujala vikten av självkännedom och acceptans. Benägenheten att överprestera är något som det kan vara svårt att komma ifrån helt.
”Det är lönlöst att kämpa emot de bakomliggande neurobiologiska dimensionerna. Jag brukar jämföra det med att en lång människa inte kan bli kortare. Men du kan acceptera de kort du tilldelats och sluta eftersträva säkerhet genom dina prestationer.”