Majoriteten av unga vuxna använder smarta enheter mer än de vill och har försökt minska användningen. Cirka två tredjedelar anser att en minskning av skärmtiden skulle förbättra deras välbefinnande. Åtta av tio (78 %) unga vuxna bedömer att användningen av sociala medier är en betydande orsak till den ökande psykiska ohälsan i deras åldersgrupp. Hälften (52 %) av unga vuxna anser att användningen av smarta enheter har försämrat deras koncentrationsförmåga.
Resultaten framgår av studien Mistä lääkkeet someajan pahoinvointiin? som undersökte 18–30-åriga finländares upplevelser av hur smarta enheter och sociala medier påverkar välbefinnandet. Studien gav också ny kunskap om användningen av smarta enheter och sociala medier i arbetslivet samt ungas strategier för att minska skadliga effekter orsakade av dessa.
Studien bygger på en representativ enkät insamlad i augusti 2025 (N=1040) samt gruppintervjuer med unga vuxna. Arbetet har finansierats av pensionsbolaget Elo och Studenthälsan SHVS. Studien genomfördes av E2 Forskning i samarbete med experter från Elo och SHVS.
Unga vuxna försöker minska skärmtiden – förändringar är svåra
Hela 82 procent av unga vuxna tänker ofta eller ibland att de använder sina smarta enheter mer än de skulle vilja. Majoriteten (62 %) har försökt minska användningen och tror att de skulle må bättre genom att minska skärmtiden (68 %).
De vanligaste sätten att kontrollera användningen av smarta enheter är att ta bort eller stänga av notiser, pausa användningen under arbets- eller studiedagar, ta bort sociala medier- och spelappar samt lämna telefonen i ett annat rum.
Varaktiga förändringar är dock svåra för många. Social press, arbetskrav och digitalisering av tjänster drar tillbaka användaren till skärmen.
Unga vuxna spenderar timmar om dagen på sociala medier
Nästan åtta av tio (78 %) unga vuxna anser att användningen av sociala medier är en betydande orsak till den ökande ohälsan inom deras åldersgrupp.
Majoriteten av unga vuxna (76 %) använder sociala medier minst tre timmar per dag och över en tredjedel (37 %) mer än fem timmar per dag.
”Detta innebär i praktiken att nästan 400 000 unga vuxna tillbringar dagligen mer än fem timmar på sociala medier. För individen motsvarar det cirka 150 timmar per månad, och resultaten tyder på att en stor del av tiden ägnas åt slumpmässigt scrollande. Även en måttlig minskning av skärmtiden skulle ge mer tid för exempelvis arbete, studier och umgänge med ens närkrets”, säger forskningschef Ville Pitkänen på E2 Forskning.
Å andra sidan har smarta enheter och sociala medier också många positiva effekter: de underhåller, underlättar kontakt med andra och gör vardagen smidigare. Många unga vuxna som är aktiva i arbetslivet upplever att sociala medier ger information och inspiration som stödjer arbetet.
Unga kvinnor och stressade upplever flest negativa effekter
Unga kvinnor upplever negativa effekter av digital användning oftare än män.
Av unga kvinnor anser 57 procent att användningen av smarta enheter har ökat jämförelse med andra, jämfört med 26 procent av männen. 43 procent av kvinnorna anser att användningen har negativt påverkat deras självkänsla eller självbild, medan endast 16 procent av männen anser samma. Samtidigt använder kvinnor oftare olika strategier för att kontrollera användningen.
Stressade unga vuxna använder sociala medier mer än genomsnittet och upplever betydligt oftare negativa effekter såsom ångest, sömnproblem och tvångsmässig användning. En intervjuad ung person beskriver:
”Användningen av sociala medier är också en självförstärkande cykel: människor som mår dåligt söker sig lätt till sociala medier – jag har märkt det på mig själv också. Under svåra perioder blir sociala medier en plats man lätt går till, eftersom det finns så mycket snabbt innehåll att fördjupa sig i.”
Varannan ung vuxen upplever försämrad koncentration
Hälften (52 %) av unga vuxna anser att användningen av smarta enheter har försämrat deras koncentrationsförmåga. Över en tredjedel (38 %) rapporterar sömnproblem eller sämre sömnkvalitet och nästan en tredjedel (31 %) anser att användningen har minskat arbets- eller studieresultaten.
Vanliga arbetsrelaterade problem kopplade till smarta enheter är trycket att alltid vara tillgänglig (36 %), sammanblandning av arbete och fritid (33 %) samt multitasking (28 %), det vill säga att göra flera saker samtidigt. En femtedel använder ofta eller mycket ofta sina enheter för arbetsrelaterade uppgifter utanför ordinarie arbetstid.
Elos direktör för arbetsförmåga Kati Korhonen-Yrjänheikki är orolig över hur skärmtid särskilt ökar ensamhet bland unga, minskar motion och påverkar mentala hälsan negativt. Hon ser de negativa effekterna på arbetsförmåga som obestridliga.
”Försämrad koncentration påverkar både välbefinnande och produktivitet. När vi föreställer oss att vi är närvarande på flera platser samtidigt, är vi egentligen inte riktigt närvarande någonstans. Enkäten skickar ett starkt budskap: unga vill ha tydliga riktlinjer och ramar för sociala medier på arbetsplatser.
Chefens uppgift är att stödja upplevelsen av kontroll och gränssättning – särskilt viktigt för unga”, säger Korhonen-Yrjänheikki från arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo.
Digitalt välmående lämnas för mycket på individen
Var femte ung vuxen (21 %) önskar stöd eller verktyg för att hantera användningen av smarta enheter. Det finns också behov för information om de negativa effekter som en överdriven användning av smarta enheter kan ha.
Intervjuade unga vuxna upplever att ansvaret för att hantera användningen ofta lämnas på individen, trots att digitala verktyg är nödvändiga på jobbet och i vardagen. Många önskar tydligare riktlinjer, gemensamma regler och exempel på gränssättning från arbetsplatser och utbildningar.
”Resultaten från studien stämmer med erfarenheter från SHVS vårdpersonal om sociala mediers påverkan på välbefinnande. Samhället bör förstå att problem med skärmtid inte bara gäller barn, utan även andra åldersgrupper. SHVS erbjuder information och stöd för mental hälsa och hantering av digital belastning. Vi uppmuntrar även högskolor att öka närundervisningen, eftersom närundervisning och gemensamma lärmiljöer möjliggör möten och stödjer välbefinnande i studier. Vi vill dessutom tillsammans med högskolorna bygga de gemensamma digitala gränser som efterfrågas i studien”, säger SHVS vd Annika Saarikko.