Huvudvärk
Förekomst och orsaker
Huvudvärk är ett mycket vanligt symtom som nästan alla människor upplever i något skede av livet. Huvudvärk är något vanligare hos kvinnor än hos män. Värk i huvudområdet kan härstamma från mycket olika källor: musklerna, blodkärlen, hjärnhinnorna, hjärnnerverna, benhinnorna, ögonen, bihålorna, öronen eller tänderna (antingen på grund av tänderna eller bettet). Hjärnan i sig har inga nervändor som känner smärta.
Det finns många olika orsaker till irritation av nervändor i de nämnda vävnaderna. De flesta känner till orsakerna till övergående huvudvärk: t.ex. spänning, belastning eller sömnbrist. De vanligaste orsakerna till huvudvärk som återkommer med samma symtom är migrän och muskelspänning. Vanliga huvudvärkstillstånd som beror på infektioner och inflammation är värk på grund av infektioner i näsans bihålor, öronen och tänderna; en sällsyntare orsak är hjärnhinneinflammation. Stötar mot huvudet leder ofta till värk vars typ, omfattning och varaktighet beror på skadans typ.
En intrakraniell tumör kan ha huvudvärk som symtom. Ofta förknippas detta också med andra symtom, såsom tal- eller känselstörningar eller illamående. Värk som beror på bettet är av molande typ och förekommer ofta i pannan eller tinningarna.
Huvudvärk kan vara ett symtom på vanliga sjukdomar, såsom inflammatoriska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar och förgiftningar. Det vanligaste förgiftningstillståndet är huvudvärk efter alkoholkonsumtion. Också dagligt bruk av värkmediciner kan upprätthålla huvudvärk som beror på läkemedel. Dessutom kan avvänjning från ämnen som kaffe, alkohol eller värkmediciner i början förknippas med huvudvärk.
För en betydande del av alla huvudvärkssymtom hittas ingen orsak.
Egenvård
Lindrig huvudvärk som förekommer ibland utan andra symtom kan tryggt uppföljas själv och vid behov behandlas med paracetamol eller inflammationsdämpande värkmediciner. Samma gäller för värk som har en tydlig orsak som går över av sig själv, såsom värk på grund av alkoholkonsumtion eller lindrig smärta orsakad av en stöt mot huvudet.
Vid behandling av spänningshuvudvärk är patientens egna handlingar viktiga: avslappnande gymnastik och motion (t.ex. stavgång), ändring av arbetsställningarna, korrigering av sömnrytmen samt massage och värmning av värkområdet. Vid behov kan också kortvarig användning av inflammationsdämpande värkmediciner hjälpa. En migränpatient kan efter diagnos i huvudsak behandla migränattackerna själv med det läkemedel läkaren förskrivit.
När behövs behandling?
Uppsök vård
- om huvudvärken är kraftig eller plötslig och har börjat i samband med ansträngning eller belastning. I sådana situationer kan det vara fråga om hjärnblödning.
- om du använder warfarin eller något annat blodförtunnande läkemedel och du har fått en ny typ av huvudvärk.
- om du inte har upplevt huvudvärken tidigare och den förknippas med allmänna symtom, såsom feber, nackstelhet, försämrat allmäntillstånd eller nedsatt medvetande. Då kan det vara fråga om hjärnhinneinflammation.
- om du har återkommande huvudvärksattacker men ingen migrändiagnos eller lämplig behandling.
- om huvudvärk, illamående eller kräkning efter en stöt mot huvudet förvärras under några timmars uppföljning.
- om huvudvärken förknippas med förvirring, desorientering, dubbelseende, tal- eller balansstörningar.
- om en akut migränattack inte går över med självmedicinering.
- om spänningshuvudvärk inte reagerar på egenvård eller värkmedicin. Då kan läkaren föreskriva t.ex. amitriptylin eller spruta bedövningsmedel i triggerpunkterna.
- om huvudvärken förvärras kontinuerligt under dagar och veckor.
- om huvudvärken uppkommer särskilt i samband med hostande eller ansträngning.
- om huvudvärken förknippas med ett tidigare symtom som inte kan vara en migränaura.
Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta
SHVS allmänläkare / 29.3.2022
