Hoppa till verktygsfältet

De flesta har födelsemärken på huden. Så kallade pigmentnevi som är mörka eller nästan svarta uppkommer i stor utsträckning hos unga vuxna, men de minskar i medelåldern. I dessa pigmentnevi kan det ibland ske en fruktad förändring där de blir elakartade pigmentcelltumörer, d.v.s. melanom, men melanom kan också uppkomma på hud utan födelsemärken.

Det är bra att förhålla sig återhållsamt till borttagning av födelsemärken enbart av kosmetiska orsaker, eftersom ärrvävnad som bildas i operationsområdet ibland kan leda till större skada på utseendet än vad själva födelsemärket ursprungligen var. Ärrvävnadens tillväxtbenägenhet kan inte förutspås, så den kan bli en otrevlig överraskning om personen inte har några tidigare operationsärr.

Melanom

Antalet melanom har ökat bland ljushyade personer under de senaste decennierna även i Finland. Det är sannolikt att ökningen av mängden melanom delvis är skenbar och beror på att medvetenheten om melanom har ökat. Eftersom läkare och patienter kan misstänka melanom, upptäcks de i ett allt tidigare skede. Tidig upptäckt har förbättrat tillfriskningsprognosen för personer med melanom. Melanom som behandlas i ett tidigt skede går över hos 90 % av patienterna.

Risken för melanom är högre hos dem som har över 50 pigmentnevi. Dessutom ökar risken för melanom om huden är ljus, lätt blir brännskadad av solen, inte lätt utvecklar en solbränna och/eller är fräknig samt om nära släktingar har haft melanom och om födelsemärkena har stor diameter (över 7 mm). Enligt epidemiologisk forskning påverkas uppkomsten av melanom också av upprepade brännskador av solen – särskilt i ungdomen.

Skavande eller skada ökar inte risken för melanom trots att detta har varit en allmän föreställning. Däremot finns ett samband mellan rökning och elakartade hudtumörer; rökare har inte högre risk för melanom än icke-rökare, men hos rökare är melanomen svårare och behandlingsresultaten sämre. Dessutom försämrar rökning sårläkning och därför får rökare större operationsärr än icke-rökare.

Uppfölj dina födelsemärken själv

Du kan bra uppfölja dina födelsemärken själv, och om du har upptäckt förändringar kan du visa dem för läkare t.ex. i samband med läkarbesök av andra anledningar.

  • Födelsemärket växer eller en hudtumör uppkommer på en kort tid.
  • Födelsemärkets storlek och utseende förändras. Sådana förändringar är t.ex. färgförändring från brunt till svart, blått eller rött eller om födelsemärket utsöndrar var eller blöder.
  • Födelsemärket kliar, ömmar eller svider.
  • Huden kring födelsemärket är röd.
  • Knölar under huden som skymtar som mörka prickar (satelliter) förekommer kring födelsemärket.

När behövs behandling?

  • Det är normalt att födelsemärkenas storlek, färg och antal förändras långsamt med åren. Om tydliga förändringar sker snabbt, d.v.s. inom ett par veckor eller månader, ska de alltid tas på allvar.
  • Födelsemärken som spricker eller skadas på grund av sitt läge kan tas bort på grund av skadan de orsakar trots att risken för omvandling till melanom inte skulle ha ökat.
  • Om du märker förändringar i dina födelsemärken eller om du funderar på något annat kring dem, kontakta vårdpersonal, så får du en mottagningstid för kontroll av dina födelsemärken.

Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta

SHVS allmänläkare / 9.1.2019

Dina tjänster