Hoppa till verktygsfältet
Omfattande tekniska störningar datakommunikationssystemen hos en riksomfattande serviceleverantör observerades 22.6.2021 kl. 8.00–15.00. De tekniska störningarna kan ha förhindrat funktionen av våra telefon- och mottagningstjänster samt chat-tjänster. Om du hade en distansmottagningstid som förhindrades så kontaktar vi dig. Vi beklagar besväret.

Bröstkörteln består av fettvävnad, mjölkgångar, fett och bindväv. Cirka 75 % av alla besvär som gäller bröstkörteln är godartade. Många beror på hormonell reglering.

Symtom

Upp till 10 % av alla kvinnor kan ha en knölaktig förändring i bröstet i något skede av livet. Hela själva bröstkörteln kan vara rätt hård, ojämn och öm på sidorna. Bröstsymtomen varierar beroende på fas i menstruationscykeln och är kraftigast innan blödningen börjar. En sådan bröstförändring kallas allmänt mastopati.

Ibland kan en separat knöl kännas i bröstet. Om knölen känns slät och rörlig tyder det på att förändringen är godartad. Om bröstet är ömt och har ett knöligt område före menstruationen, lönar det sig att undersöka brösten på nytt efter menstruationen.

Majoriteten av alla bröstcancerfall hittas utgående från en förändring som kvinnan själv misstänkt. Andelen elakartade tumörer ökar betydligt efter 40 års ålder. Ett typiskt fynd i bröstet som tyder på bröstcancer är en solid knöl som inte är öm och sitter fast i sin omgivning. Huden kan ha dragit ihop sig i en grop vid knölen eller så kan bröstvårtan ha dragit sig in.

Undersökning

Den bästa tidpunkten att undersöka brösten med händerna är inom cirka en vecka efter menstruationen, då smärta och svullnad som orsakas av hormoner är som minst. Guide för självundersökning av brösten finns också som video.

Om du känner förändringar i dina bröst, kontakta vårdpersonal för närmare undersökningar. Basundersökningar är klinisk undersökning av bröstet med händerna och mammografi. Undersökningar som preciserar mammografiresultat är ultraljudsundersökning och ibland t.o.m. magnetundersökning. För att ställa en diagnos tas en grovnålsbiopsi på förändringen.

Orsaker till godartad knöl i bröstet

Bröstkörtelvävnad kan förekomma utanför den egentliga bröstkörteln. Extra bröstvårtor eller extra bröstkörtelvävnad i armhålan är rätt vanligt.

Cirka en tredjedel av alla kvinnor har så kallade fibrocystiska förändringar (mastopati) i brösten. Då har vätskefyllda blåsor och cystor bildats i mjölkgångarna och dessutom har antalet bindvävsstråk ökat. Cystorna har vanligen en diameter på några millimeter, men hos en av tre patienter kan de växa till 2–3 millimeters storlek och bli ömma. Storleken kan variera beroende på fas i menstruationscykeln. En cysta syns väl i ultraljudsundersökningar, och om cystan är stor och öm, kan den tömmas genom punktion. Därefter kan den ännu ”fyllas” med luft för att förhindra att den växer på nytt.

Fibroadenom förekommer hos upp till 5–10 % av alla kvinnor, oftast hos unga. De är godartade knölar som vanligen har regelbunden form, är mycket rörliga i förhållande till sin omgivning och inte ömmar. Deras storlek varierar inte beroende på menstruationscykeln. I mammografi syns de som tydligt avgränsade förändringar med rätt tätt eko. Om fibroadenom inte växer eller är särskilt ömma och diagnosen har bekräftats med en grovnålsbiopsi, behövs ingen operation.

I bröstet kan det också finnas godartade fettknölar (lipom). De är mjuka, ömmar inte och är rätt rörliga.

När behövs behandling?

Det är alltid skäl att uppsöka läkare för undersökning om det i bröstet har uppkommit en knöl eller någon annan förändring som känns tydligt. Också sekret från bröstet kräver ytterligare undersökningar särskilt om det är blodigt eller utsöndras endast från ena bröstet. Indragning av bröstvårtan på en kort tid liksom också tydlig förändring av huden på bröstet eller i vårtgården är orsaker till ytterligare undersökningar.

Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta

SHVS allmänläkare / 9.1.2019

Dina tjänster