Influensa
Influensa är en inflammation i luftvägarna som orsakas av influensavirus. Det vanligaste virustyperna, A och B, brukar orsaka årliga influensaepidemier i Finland mellan december oh april. Symtomen på influensa liknar väldigt mycket på vanlig flunsa, men symtomen brukar vara starkare. Ändå kan de flesta hälsosamma vuxna som insjuknas behandlas hemma. Influensapatienter som har underliggande sjukdomar som påverkar deras allmäntillstånd borde med låg tröskel kontakta en vårdenhet.
Influensa kan förebyggas effektivt med gratis vaccinering. De som tillhör riskgrupper borde vaccineras sig årligen runt oktober-novembertiden.
Smittsamhet och symptomer
Influensa smittar via både beröringen och andningsluften. Inkubationstiden varierar mellan 1–7 dygn men är oftast 2–3 dygn. Symtomen börjar vanligtvis väldigt plötsligt efter smittningen.
Typiska symptom är
- hög feber
- frossa
- huvudvärk
- muskelvärk
- torr hosta
- illamående.
Kräkningar och diarré kan också förekomma. Snuva är inte ett typiskt symtom på influensa.
Under en epidemi kan en diagnos fastställas utgående från symtom som tyder på influensa. För influensa har också olika testmetoder utvecklats och dessa behövs särskilt på sjukhusens jourmottagningar.
Efter influensasmittningen kan de uppstå följdsjukdomar, som borde misstänkas om symptomen försämras eller börjar om efter patienten har redan mått bättre. De vanligaste följdsjukdomarna hos vuxna är lunginflammation och bihåleinflammation samt förvärrande av astma.
Egenvård
- Vila och tillräckligt hydrering
- Sänkning av febern hjälper samtidigt mot muskelvärken. Till detta kan änvandas till exempel paracetamol 0,5–1 g x 3/dygn eller ibuprofen 400–800 mg x 3/dygn, om det inte finns kontraindikationer.
- Influensa går vanligen över med ungefär en veckas vila.
Om du vet att du har någon underliggande sjukdom och vet att du hör till någon riskgrupp (Influensavaccination av personer som hör till riskgrupper på grund av sjukdom eller behandling – THL), kontakta vårdpersonal för bedömning av behovet av fortsatt vård. Vid behov kan man påbörja behandling med antivirala läkemedel (virusläkemedel). Den nytta för tillfrisknandet från influensa som virusläkemedel ger anses vara så liten hos personer med gott allmäntillstånd att behandlingen vanligtvis inte rekommenderas.
När behövs behandling?
Kontakta en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för bedömning om du har väldigt hög feber, om allmäntillståndet känns värre än vid en vanlig flunssa, eller om symtomen returnerar efter de först börjat lindras. Om patienten har riskfaktorer gällande influensa, borde vård sökas med lägre tröskel.
Influensavaccination
Med influensavaccin kan man hos personer som hör till medicinska riskgrupper minska behovet av sjukhus- och institutionsvård på grund av influensa, för tidig död till följd av influensa, förekomsten av svår influensa, följdsjukdomar samt försvårad underliggande sjukdom. Vaccinet rekommenderas också för närstående till personer med risk för allvarlig influensa. Säsongsinfluensavaccinerna är så säkra att man anser att det lönar sig för alla att ta dem. Det lönar sig också att ta influensavaccin före en resa. Under en influensaepidemi kan och bör man låta vaccinera sig, eftersom en epidemi sprider sig gradvis på olika områden.
Man ändrar vaccinets sammansättning årligen enligt de virustyper som är i omlopp.
Vaccinationsskydd bildas på cirka två veckor. Om personen som vaccineras redan fått en influensasmitta, hinner vaccinet inte förhindra influensan. Vaccination skadar dock inte i denna situation heller.
Skydd mot smitta
Det bästa sättet att skydda sig mot alla luftvägsinfektioner är att följa god handhygien och täcka näsan och munnen när du hostar och använda engångsnäsdukar när du snyter dig. De munskydd som användes under coronaepidemin har också minskat förekomsten av influensasmitta. När du är sjuk är det bra att undvika kontakt med andra människor.
Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta
SHVS allmänläkare / 12.6.2022
Dina tjänster
