Influensa
Influensa är en inflammation i luftvägarna som orsakas av influensavirus. I motsats till vanliga förkylningar finns det vaccin mot influensa. Influensavirus delas in i typerna A, B och C, varav typerna A och B vanligen orsakar epidemier.
Influensa smittar via droppsmitta, beröring och andningsluften. Inkubationstiden varierar mellan 1–7 dygn men är oftast 2–3 dygn. Smittorisken är högst under de 3–4 första sjukdagarna och varar i en vecka. En smittobärare kan dock smitta andra redan 1–2 dagar före tydliga symtom.
I säsonginfluensa insjuknar 5–15 procent av alla vuxna och 15–30 av alla barn. Betydande symtom pågår vanligen i 3–8 dygn. De vanligaste följdsjukdomarna hos vuxna är lunginflammation och bihåleinflammation samt förvärrande av astma och andra lungsjukdomar.
Influensaepidemier förekommer varje vinter vanligen i årsskiftet och en epidemi pågår i 2–3 månader. Det finns skäl att misstänka influensa endast under en influensavåg. Det är dock bra att komma ihåg att även under en influensavåg är över hälften av alla luftvägsinfektioner vanliga förkylningar. Under en epidemi kan en diagnos fastställas utgående från symtom som tyder på influensa som är plötslig feber och torr hackande hosta.
Symtom
- De vanligaste symtomen är plötslig feber (hos vuxna 38 °C eller högre), halsont, hosta och snuva.
- Andra möjliga symtom är värk i armar och ben, huvudvärk, frossa och trötthet.
- Kräkningar och diarré kan förekomma.
Lindrig feber och snuva som huvudsakliga symtom är inte typiska symtom på influensa. De flesta insjuknade kan behandlas hemma. Under influensasäsongen kan hälsotillståndet bedömas per telefon. Vid behov kan en hälsovårdare skriva ut högst tre dagars sjukledighet. Den insjuknade ska vara borta från studier tills hen har varit feberfri i en dag.
Egenvård
- Vila och drick tillräckligt med vätska.
- Sänkning av febern hjälper samtidigt mot muskelvärken (t.ex. paracetamol 0,5–1 g x 3 eller ibuprofen 400–800 mg x 3/dygn).
- Influensa går vanligen över med ungefär en veckas vila.
Om du vet att du har någon underliggande sjukdom och vet att du hör till någon riskgrupp (linkki THL:n sivuille), kontakta vårdpersonal för bedömning av behovet av fortsatt vård.
När behövs behandling?
Kontakta snarast vårdpersonal i följande situationer:
- Ditt allmäntillstånd har försämrats eller du har symtom som tyder på lunginflammation (andnöd, stickningar i bröstet, orkar inte röra dig).
- Du upplever plötslig yrsel eller förvirring.
- Du har kraftiga eller ihållande kräkningar.
- Din feber stiger igen eller ditt tillstånd försämras efter att symtomen redan börjat lindras.
Vaccination
Det lönar sig att vaccinera sig under en epidemi. Vaccination minskar risken för insjuknande med cirka 80 procent om epidemin orsakas av någon av virustyperna som ingår i vaccinet.
Vaccinationsskydd bildas på cirka två veckor. Om personen som vaccineras redan fått en influensasmitta, hinner vaccinet inte förhindra influensan. Vaccination skadar dock inte i denna situation heller. Vaccination förväntas inte orsaka en svårare sjukdom än vanligt.
Skydd mot smitta
Det bästa sättet att skydda sig mot alla luftvägsinfektioner är att följa god handhygien och täcka näsan och munnen när du hostar och använda engångsnäsdukar när du snyter dig. När du är sjuk är det bra att undvika kontakt med andra människor.
Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta
SHVS allmänläkare / 12.9.2019
