Diabetes

Diabetes är en heterogen grupp ämnesomsättningssjukdomar (metabola sjukdomar), där den gemensamma nämnaren är en störning i bukspottkörtelns funktion och högt blodsocker.

Flera olika typer av diabetes är kända. Huvudtyperna är typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen.

Typ 1-diabetes beror på en autoimmun inflammation i betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar som producerar insulin, vilket medför att cellernas funktion och den insulinproduktion som sker i dem gradvis upphör.

Vid typ 2-diabetes uppkommer nedsatt insulineffekt i vävnaderna, dvs. insulinresistens, flera år innan blodsockervärdena börjar stiga. Andra tecken på insulinresistens är bukfetma, fettlever, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och sänkning av det goda HDL-kolesterolvärdet. Insulinresistens kallas också metabolt syndrom. 

Diagnostisering av diabetes

Diabetes kan diagnostiseras utifrån tydliga symtom (trötthet, avmagring, stora urinmängder, uttorkning i kroppen och ökad törst) och högt blodsocker som uppmätts i laboratorium. Dessutom kan man fastställa förhöjt glykerat hemoglobin (långtidssocker) eller göra en sockerbelastning.

Den övre gränsen för normalt blodsocker på morgonen efter minst 8 timmars fasta är 6,0 mmol/l (millimol per liter). Om blodsockret är 6,1–6,9 mmol/l är det fråga om förhöjt fasteblodsocker. Vid diabetes är den nedre gränsen för fasteblodsockervärdet 7,0 mmol/l.

Hos en frisk person kan blodsockret stiga med 2–3 mmol/l efter en måltid och återgå till nivån före måltiden inom 2–4 timmar. Ett blodsockervärde under 7,8 mmol/l i laboratorieprov från venblod två timmar efter en måltid eller ett sockerbelastningstest anses som normalt. Om blodsockret då är 7,8–11,0 mmol/l är det fråga om nedsatt sockertolerans. Vid diabetes är den nedre gränsen för blodsockervärden som mäts i laboratorium 11,1 mmol/l.

Behandling av diabetes

Den grundläggande behandlingen vid alla diabetestyper är god vikt- och blodsockerkontroll samt livsstilsbehandling som främjar hjärt- och kärlhälsan. Huvudmålet är att hålla blodsockret så nära normalnivån som möjligt. I regel bör blodsockervärdet hållas på nivån 4–7 mmol/l före måltider och under 8–10 mmol/l efter måltider.

Vid typ 1-diabetes ersätts insulinbristen med flerdos- eller insulinpumpbehandling. Diabetikern justerar insulindoserna själv enligt det varierande insulinbehovet.

Vid typ 2-diabetes betonas minskad övervikt, kostbehandling och motion. Om blodsockret inte normaliseras med livsstilsbehandling inleds individuellt anpassad läkemedels­behandling.

Utöver blodsockervärdet bör blodtrycket och blodfettvärdena ligga så nära referensvärdena som möjligt, eftersom diabetes ökar risken för att insjukna i artärsjukdomar. Diabetes i dålig terapeutisk balans orsakar med åren olika följdsjukdomar såsom diabetesrelaterad ögonsjukdom, nervsjukdomar (neuropatier) och njursjukdomar.

Förebygga diabetes

Det finns inte ännu någon förebyggande behandling för typ 1-diabetes. Typ 2-diabetes kan förebyggas mycket effektivt med viktkontroll, kost och motion. Genom att behålla sin normalvikt kan man skjuta fram uppkomsten av diabetes med tiotals år.