Fetma bland högskolestuderande har ökat med två procentenheter sedan år 2021; 14 procent av de studerande har nu ett BMI på över 30. Detta framgår av THL:s hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) för år 2024. När man inleder högskolestudier, flyttar hemifrån och blir mer självständig innebär det en övergång till ett nytt livsskede som också öppnar en möjlighet till att göra livsstilsförändringar och skapa nya matvanor. Hälsosamma levnadsvanor är centrala för viktkontroll, och de studerande erbjuds stöd i detta.
Matvanor och andra vardagsrutiner utgör grunden för viktkontroll
Unga som inleder högskolestudier går också in i ett nytt livsskede där de har ansvar för sig själva på ett sätt de inte haft tidigare. De ska fatta egna beslut om livsstil, matvanor och hälsa för kanske första gången i livet. Denna nya situation ger en möjlighet att skapa nya rutiner eller fortsätta värna om gamla. Samtidigt innebär den också att de studerande ska ta ansvar för den egna ekonomin. När de är upptagna med allt det andra som hör vardagen till kan val som främjar hälsan hamna i skymundan.
”Alla har någon sorts uppfattning om vad hälsosam mat och tillräcklig motion och vila betyder. Däremot kan studerande ha svårt att identifiera vilka livsstilsförändringar och vardagsrutiner som är väsentligast i just deras situation”, säger SHVS näringsterapeut Reetta Kinnunen.
”Svaren på vår enkät HälsoStarten tyder på att många studerande skulle må bra av att äta mångsidigare och mer regelbundet. På SHVS hjälper vi studerande att hitta de alternativ som passar dem bäst.”
Dieter kan skapa problem
På befolkningsnivå är BMI ett sätt att mäta folkhälsan. För enskilda individer är det däremot mera relevant att fokusera på att skapa bestående hälsosamma vanor än att fästa för mycket uppmärksamhet vid en enskild siffra.
”Att banta genom att följa en tillfällig diet med viktminskning som det enda fokuset leder inte till en bestående förändring av levnadsvanorna eller vikten. I värsta fall kan sådana dieter rentav försämra hälsan som helhet”, säger Kinnunen.
Om kosten man valt för att gå ner i vikt är mycket restriktiv och kräver att man följer en massa regler är det mer sannolikt att den skapar problem i ens förhållande till mat och försvårar viktkontroll framöver. Strikta bantningskurer kan också framkalla ätstörningsbeteende, medan åtgärder för viktkontroll som fokuserar på bestående, måttliga förändringar inte ökar risken för ätstörningar.”
Temavecka om viktkontroll för studerande
I år är temat för SHVS studenthälsovecka Hälsa genom små handlingar hälsosam viktkontroll. Temaveckans huvudevenemang blir 2.10. ett webbinarium med rubriken Lupa syödä! Terveen ruoka- ja kehosuhteen tukeminen painonhallinnassa (”Lov att äta! Att stödja ett hälsosamt förhållande till maten och kroppen vid viktkontroll”). Under webbinariet berättar Anette Palssa, legitimerad näringsterapeut, om tillvägagångssätt vid viktkontroll som fungerar bättre än stränga dieter eller självkritik och som dessutom också stöder den fysiska och psykiska hälsan. Webbinariet är främst avsett för högskolestuderande, men också personer som jobbar med dem kommer att ha nytta av det.
Mer information
Liikkuminen, uni ja lihavuus: KOTT 2024 -verkkoraportti(thl.fi) [på finska]
Program under temaveckan Hälsa genom små handlingar 29.9.–3.10.2025 [på finska]
SHVS webbinarium Lupa syödä! 2.10.2025 kl. 14 [på finska]
Intervjubegäran: viestinta(at)yths.fi