Irritabel tarm

Irritabel eller känslig tarm (eng. Irritable bowel syndrome, IBS) hör till de så kallade funktionella tarmbesvären. Vid funktionella tarmbesvär förekommer störningar i tarmens funktion, men någon organrelaterad orsak till symtomen kan inte hittas ens vid omfattande undersökningar. Funktionella tarmbesvär är vanliga i befolkningen; prevalensen är omkring 5–15 % beroende på vilka kriterier som används. IBS är jobbigt för många och kan försämra livskvaliteten, men syndromet är inte farligt och förknippas inte med någon risk för att utveckla en allvarlig sjukdom. 

Symtom

Vid IBS förekommer smärta på olika ställen i buken. Övriga typiska symtom är:

• förändringar i tarmfunktionen: avföringen kan vara hård eller lös till sin konsistens, och tarmtömning kan ske oftare eller mer sällan än normalt
• lindring av buksymtomen efter tarmtömning
• en känsla av att tarmen inte töms ordentligt
• svullnad och gasbesvär som blir värre mot kvällen.

Variationer i symtombilden över tid är typiska. Ibland är symtomen kraftigare och ibland försvinner de helt. 

Egenvård

IBS är en egenskap snarare än en sjukdom. Det finns ingen botande behandling mot symtomen, men det finns flera olika sätt att lindra dem och underlätta vardagen. Hörnstenen för egenvård vid IBS utgörs av levnadsvanorna, såsom kost, motion och stresshantering samt tillräcklig återhämtning och sömn.

Många som har IBS upplever att vissa födoämnen påverkar symtomen. Att hitta en lämplig kost kan lindra symtomen märkbart. Innan man gör större förändringar i kosten är det viktigt att gå igenom följande grundläggande matvanor som stöder tarmhälsan:

• Ät regelbundet med 3–4 timmars mellanrum under den vakna tiden av dygnet, och kom ihåg att ta lagom stora portioner.
• Ät långsamt, tugga maten noga och reservera tillräckligt med tid för ätandet.
• Ät fiberhaltiga livsmedel vid varje måltid, till exempel fullkornsprodukter, grönsaker, frukter, bär samt naturella nötter eller frön.
• Drick 1–1,5 liter vätska per dag.
• Byt ut kolsyrade och/eller sockerrika drycker mot vanligt vatten eller svag saft.
• Minska intaget av koffeinhaltiga drycker som kaffe och te. För en del passar mörkrostat kaffe bättre än ljusrostat.
• Byt ut vanliga mjölkprodukter mot laktosfria eller laktosfattiga alternativ.
• Undvik att äta fet mat som hamburgare, pizza, pastejer och feta bakverk alltför ofta.

Om ovanstående förändringar inte lindrar symtomen kan den forskningsbaserade kostbehandlingen FODMAP vara till hjälp. Du bör dock inte testa FODMAP-kost på egen hand, utan kontakta först studerandehälsovården. 

På apoteket finns också många olika receptfria preparat som du kan testa för att lindra symtomen, till exempel produkter som innehåller mjölksyrebakterier, fiberrika produkter och kapslar med pepparmyntsolja. Du kan fråga mer om dessa på apoteket.

När behövs behandling?

Om symtomen som tyder på IBS är nya och besvärliga bör du kontakta studerande­hälsovården. I följande situationer är det nödvändigt att vårdpersonal gör en bedömning: 

• du uppvisar även andra symtom utöver mag-tarmsymtomen, till exempel ofrivillig viktminskning och trötthet
• avföringen innehåller blod 
• tarmfunktionen har på kort tid förändrats (benägenhet för diarré eller förstoppning), och detta har pågått i några veckor 
• det förekommer tjocktarms- eller äggstockscancer eller inflammatoriska tarmsjukdomar i din släkt
• besvären är fortsatt jobbiga trots egenvård. 

Behandling av IBS

Om egenvård och receptfria läkemedel som säljs på apotek inte lindrar symtomen tillräckligt kan effektivare behandling med receptbelagda läkemedel övervägas när du besöker en läkare. Det finns många receptbelagda läkemedel som kan användas för behandling av IBS. Psykologiska behandlingsmetoder kan också ha en symtom­lindrande effekt.

Källa: Duodecim: Terveysportti

Näringsterapeut 5.7.2022