Sömnlöshet

| Allmänt | Sömnlöshetens följder | Funktionell sömnlöshet | Sjukdomsrelaterad sömnlöshet | Råd för vård av sömnlöshet | Basvård | Medicinering av sömnlöshet | När är det skäl att söka vård? | Ytterligare information |

Allmänt

Sömnlöshet är ett vanligt problem hos vuxna av alla åldrar. Över två tredjedelar lider av tillfällig sömnlöshet och hos 4-10 % av den vuxna befolkningen är det fråga om ett långvarigt symtom. Enligt SHVS:s statistik över besöksorsaker är sömnlöshet ett av de femton mest vanliga skälen till att man uppsöker läkare. Sömnlöshet är det vanligaste sömnrelaterade sjukdomssymtomet. Sömnlöshet innefattar insomningssvårigheter, uppvaknande under natten och för tidig uppvakning på morgonen. Det går inte att avgöra ifall man fått tillräckligt med sömn med hjälp av något entydigt tidskriterium; sömnen är tillräcklig om man känner sig pigg och orkar ta itu med dagens göromål när man vaknar.

Sömnlöshetens följder

Sömnbehovet är mycket individuellt och alla sover dåligt ibland. En enstaka natt med dålig eller ingen sömn alls är inte farligt och brukar oftast inte försvåra nästa dags sysslor. Om sömnsvårigheterna däremot återkommer ofta eller räcker flera veckor, blir man trött hela tiden och livskvaliteten blir sämre på grund av sömnskulden. Om man vakar en hel natt i ett sådant tillstånd är man betydligt mindre alert än i vanliga fall och riskerna i trafiken och andra situationer som kräver noggrannhet ökar. Det är inte förnuftigt att köra bil efter ett oregelbundet arbetspass som medfört vakande. Man vet att till exempel läkare som dejourerat somnar bakom ratten betydligt oftare än annars!

Man vet att fortlöpande sömnlöshet orsakar:

  • irritation
  • nedsatt motståndskraft
  • minnes-, koncentrations-, och inlärningsstörningar
  • ökad olycksrisk
  • benägenhet för mentala problem

Funktionell sömnlöshet

Den vanligaste sömnstörningen formen av sömnlöshet är så kallad funktionell sömnlöshet. Det ligger inte någon egentlig sjukdom bakom den, utan det är stress, oro, plötsliga förändringar i ens livssituation eller yttre irritationsmoment som stör insomnandet eller väcker en för tidigt.

Samhället förändras i allt snabbare takt och höga krav på att klara av studier, arbete, hobbyer och relationer ökar risken för funktionell sömnlöshet. "Tillräcklig nattsömn" är oftast inte första prioritet när vi besluter om tidsanvändning och värderingar för att klara av vår stressiga vardag.

Förutom de faktorer som nämnts kan också följande leda till funktionell sömnlöshet:

  • oregelbundet skiftesarbete
  • uppvaknande under nätterna som pågår länge (till exempel föräldrar som vaknar på grund av småbarn)
  • hård fysisk ansträngning (sport och motionsidrott) sent på kvällen
  • hormonella brytningsskeden (till exempel menopausen hos kvinnor)
  • rikligt intag av kaffe, te och coladrycker

Tillfällig sömnlöshet som sammanfaller med en förändrad livssituation eller stress är naturligt och inte något man behöver oroa sig för. Det är ett sätt för organismen att reagera på förändring och det löser sig oftast när situationen blir lugnare.

Sömnlöshet som orsakats av fysisk eller psykisk sjukdom

Långvarig sömnlöshet kan vara ett symtom på en bakomliggande sjukdom. Det är nödvändigt att konstatera och behandla sjukdomen för att påverka sömnen.

Bland annat följande sjukdomar kan förorsaka sömnlöshet:

  • depression
  • ångest
  • fibromyalgi
  • kronisk smärta
  • sömnapné (nattliga perioder av syrebrist)
  • högt alkoholintag, alkoholism och beroende av rusmedel

Råd för att behandla av sömnlöshet

Det går att underlätta insomnandet och behandla lindrig sömnlöshet med "sömnhygieniska" arrangemang, med andra ord genom att se till att förutsättningarna för insomnande är så goda som möjligt. De här grundläggande råden (Det finländska Rohto-projektet/Behandling av funktionell sömnlöshet) rekommenderas för alla som har sömnsvårigheter.

Basvård

I behandlingen av funktionell sömnlöshet är det viktigast att fästa uppmärksamhet vid sömnvanorna:

  • Använda sängen endast för att sova (och för sexlivet)
  • Gå till sängs först när du känner dig sömnig
  • Sträva till att stiga upp samma tid varje morgon (också på veckosluten)
  • Undvik att sova på dagen, och om du nödvändigtvis behöver det, ska du se till att alltid sova samma tid på dagen och högst en timme åt gången.

Här är några råd om vad man kan göra före man går och lägger sig:

  • Drick inte alkohol mindre än två timmar före läggdags och inte kaffe, te eller andra koffeinhaltiga drycker mindre än sex timmar före läggdags.
  • Rök inte på flera timmar Lugna ner dig själv: undvik uttröttande ansträngning, spänning, våldsunderhållning, högt oljud
  • Gör ditt rum lämpligt för sömn (lämplig temperatur, mjuk belysning, låg bullernivå, bra säng)
  • En lätt, kolhydrathaltig kvällsmåltid kan vara till hjälp (till exempel en skiva bröd och ett litet glas mjölk); låt däremot bli att äta något om du vaknar upp mitt i sömnen
  • Stig upp ifall du inte somnat inom en halvtimme, gå till ett annat rum och gör något lugnande. Gå tillbaka först när du känner dig trött.
  • En stunds läsande i sängen kan underlätta insomnandet, speciellt om du läser en relativt tråkig text.

Man kan underlätta insomnandet genom att lära sig att slappna av, till exempel en avslappningskassett, musik eller inlärda avslappningsrörelser för musklerna underlättar insomnandet.

Medicinering mot sömnlöshet

Användningen av sömnmedel har ökat kännbart under de senaste 15 åren. Även om moderna sömnmediciner är tryggare än sina föregångare, finns det inte någon helt riskfri sömnmedicin. Alla sömnmediciner är förknippade med risken att man utvecklar ett beroende och alla mediciner har någon sorts biverkningar. Om den funktionella sömnlösheten inte ger med sig självmant eller man inte kan påverka orsaken till sömnlösheten, är det befogat att bryta spiralen av sömnlöshet med kortvarig medicinering. Långvarig medicinering är mycket sällan nödvändig.

Det finländska Rohto-projektets anvisning om behandling med sömnmedel: MEDICINERING

Det är bra att känna till det här om mediciner:
Sömnmedicin kan nog behövas, men den löser inga problem på längre sikt.

  • Fortsätt med basvård av sömnlösheten också under medicineringen.
  • Sömnmedicinen är endast avsedd för tillfälligt, kortvarigt burk.
  • Sömnmedlens effekt börjar ofta avta redan under fyra veckors bruk.
  • Sömnmedicin kan användas periodvis (till exempel tre gånger i veckan)
  • Sömnmedicinen tas när man gåt till sängs, dock inte efter midnatt. Man ska inte ta sömnmedicin två gånger under samma natt.
  • Alla sömnmediciner kan ha biverkningar, till exempel trötthet under dagen, minnesstörningar, förvirrning uppvaknande i gryningen samt balansproblem, speciellt hos äldre personer.
  • Regelbunden användning avslutas gradvis, det vill säga genom att ta en hälften mindre dos 1-2 kvällar före man vill sluta.

När lönar det sig att uppsöka vård?

Om sömnlösheten pågår i veckor eller månader och man inte kan påverka problemet trots egna ansträngningar

Om sömnlösheten orsakar klara svårigheter att klara av vardagssysslor

Om den långvariga sömnlösheten är förknippad med andra tydliga symtom; svår depression, ångest, insomnande under dagtid, fortgående smärta…

är det skäl att söka hjälp hos hälsovården: hälsovårdare, allmänläkare eller en yrkesperson inom mentalvården.

Källor:
Patientavsiningar om behandling av sömnlöshet /Rohto-projektet Artikeln
Nukkuu – vai nukkuuko i tidningen Hyvä Terveys 12/2000
YKT - lääkärin tietokanta (Duodecim)
Univaje terveysriskinä; Härmä, Sallinen; Duodecim 20/2000

Artíkeln skrevs av: Allmänläkare Johanna Castrén


Nyckelord: Sömnlöshet