Uutinen
Open menu

SHVS – 50 år av mentalvårdsarbete

Nyheter

27 nov 2019

Nervläkarmottagning, mentalhygieniskt arbete, långvarig psykoterapi, förebyggande mentalvårdsarbete, kamratstödsgrupper, digitala tjänster. Under 50 år har arbetet med studenternas mentala hälsa och arbetets tyngdpunkter förändrats vid Studenternas hälsovårdsstiftelse, men målet är fortfarande detsamma: att stödja studerandes välbefinnande och studieförmåga.

Förekomsten av mentala störningar bland studerande började kartläggas på 1960-talet och de första forskningsresultaten kom 1967. Resultatet var chockerande i jämförelse med den tidens allmänna uppfattning: 23 procent av alla förstaårsstuderande konstaterades ha någon mental störning.

– Officiellt startade SHVS mentalvårdstjänster år 1969 när stiftelsens delegation beslutade att mentalvårdsrådgivning för studerande ska inledas på alla orter senast 1.9.1969, berättar Tommi Väyrynen som är SHVS sjätte ledande överläkare för mentalvården.

På 1970-talet blev rådgivningspsykologer en del av mentalvårdspersonalen. Arbetet utfördes i samarbete med studentorganisationer och universiteten med målet att minska ”mentalt belastande faktorer”. Samhälleligt mentalvårdsarbete var vid denna tidpunkt ännu inte uppskattat överallt, men betydelsen av förebyggande arbete för att balansera efterfrågan och tillgången på tjänsterna diskuterades. Trots detta stärktes det långvariga psykoterapiarbetet på 1980-talet. Långa terapier ledde till att andelen studerande som utnyttjade SHVS mentalvårdstjänster minskade till endast drygt 3 procent av alla studerande i mitten av 1980-talet. 1990-talets recession tvingade fram omvärdering av verksamheten och de långvariga psykoterapierna vid SHVS minskade. Tyngdpunkten inom SHVS mentalvårdsarbete flyttades till tidig intervention och kortare behandlingsperioder.

– Studietiden har alltid förknippats med många förändringar och prestationspress som kan leda till mentala problem när de hopar sig. Detta har inte förändrats under årens lopp. Också orsakerna till att söka vård har varit rätt liknande under de olika årtiondena. När mentalvårdsarbetet började var de vanligaste orsakerna studiesvårigheter, depression, ångest, svårigheter i interpersonella relationer, rädslor och nervositet i sociala situationer. Idag är olika depressions- och ångestsyndrom särskilt vanliga diagnoser, säger Väyrynen.

Efterfrågan ökar, tjänsterna digitaliseras

Sedan 1970-talet har efterfrågan på mentalvårdstjänster varit större än tillgången på dem. Ökningen av efterfrågan har varit särskilt stor under hela 2000-talet.

– Åren 2016–2018 har besök som beror på mentala orsaker ökat. Förra året uppgick andelen studerande som anlitade våra tjänster av mentala orsaker till 13 procent av alla med rätt att anlita SHVS tjänster. Mer än en femtedel, i år nästa 25 procent, av alla studerande som anlitar våra tjänster kommer till mottagningen på grund av psykiska symtom, berättar Väyrynen.

På 1990-talet trodde man ännu inte på möjligheterna med internet vid behandling av mentala problem. Ökningen av efterfrågan och klienternas behov har dock ökat behovet att hitta nya sätt att producera tjänster. Samtidigt har digitala lösningar utvecklats med stormsteg. Under 2010-talet har SHVS deltagit i utveckling av många olika slags digitala tjänster. Nu använder vi bland annat videomottagningar, nätterapier och webbkurser för mental egenvård som kompletteras med virtuella hälsovårdarbesök.

– Målet för SHVS mentala tjänster är snabb tillgång till vård och intensivt stöd i den inledande fasen. På detta sätt får så många studerande som möjligt hjälp med lindriga och medelsvåra mentala störningar. Digitala tjänster kommer att spela en allt större roll i framtiden, eftersom de sänker tröskeln att söka vård och leder till snabbare tillgång till vård, konstaterar Väyrynen.

Mer information: ledande överläkare för mentalvården Tommi Väyrynen, p. 046 876 9743