Hoppa till verktygsfältet

Koncentrationssvårigheter kan visa sig som svårigheter att vara uppmärksam, svårigheter att koncentrera sig på det väsentliga, tankspriddhet och problem med tidshanteringen. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika orsaker. Tillfälliga koncentrationssvårigheter är mycket vanliga. Stress, sömnsvårigheter och smärtor orsakar t.ex. oförmåga att koncentrera sig. Koncentrationssvårigheter förekommer i samband med nästan alla psykiska sjukdomar.

Koncentrationssvårigheter kan bero på depression, bipolär sjukdom, rusmedelsmissbruk, något ångestsyndrom eller schizofreni eller någon annan psykossjukdom. Om koncentrationssvårigheten är medfödd och kontinuerlig, är det antagligen fråga om en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk sjukdom. De mest kända är ADHD (attention deficit / hyperactivity disorder) och ADD (attention deficit disorder), d.v.s. uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning och uppmärksamhetsstörning. Koncentrationssvårigheter kan också bero på en hjärnskada, en sjukdom i hjärnan eller någon annan fysisk sjukdom.

Vid bedömning av koncentrationssvårigheter är det viktigt att utreda när symtomen började, hur länge de har pågått och hur de påverkar funktionsförmågan i vardagen. En ADHD-diagnos kräver att symtomen har börjat och kunnat märkas redan i barndomen, är långvariga, förekommer i flera olika typer av situationer, försämrar funktionsförmågan betydligt och inte kan förklaras med någon annan sjukdom, rusmedelsbruk eller läkemedelsbehandling. Vanligen minskar uppmärksamhetssvårigheterna i vuxen ålder i och med ökad livserfarenhet och utveckling av fungerande sätt att hantera svårigheterna. I vissa fall börjar koncentrationssvårigheterna dock orsaka mer betydande problem först i vuxen ålder, om personen har klarat skolan och tidigare utmaningar i livet tack vare sin intelligens och omgivningens stöd.

Det är rätt typiskt att koncentrationssvårigheter orsakar underprestation, försämrad självkänsla, risktagning, rusmedelsbruk, marginalisering och humörsymtom. Tillräcklig förståelse av symtombilden och lämplig behandling bidrar till att förebygga dessa relaterade problem.

Anvisningar för egenvård av koncentrationssvårigheter

  • Fundera på din livssituation: Är din vardag orimligt belastande? Kan du minska belastningen på något sätt? Har du kunnat bygga upp rutiner som hjälper dig uträtta det du ska göra?
  • Fundera hur du lär dig: Hur lär du dig bäst? Vilka faktorer påverkar din koncentrationsförmåga? Är dina studiestrategier i skick?
  • Fundera på din tidshantering. Använd en kalender när du planerar hur du ska använda din tid, ställ upp realistiska mål, ställ upp delmål och dela upp ditt arbete i mindre delar.
  • Läs om pomodoro-tekniken.
  • Se till att du har en regelbunden dygnsrytm och hälsosamma levnadsvanor samt motionerar och vilar tillräckligt.
  • Undvik rusmedel.
  • Du kan prova att lägga till fet fisk eller andra omega-3-källor i kosten.

När behövs behandling?

Koncentrationssvårigheter som har pågått länge och försämrar funktionsförmågan i vardagen är en orsak att söka vård. När du söker vård, var beredd på att bakgrunden till dina koncentrationssvårigheter utreds brett och orsakssamband söks ur många olika synvinklar. Utredning av faktorer som ligger bakom koncentrationssvårigheterna hjälper dig förhoppningsvis att förstå dig själv bättre och utveckla fungerande sätt att klara av situationer som kräver koncentration.

Behandling av koncentrationssvårigheter

Behandlingen av koncentrationssvårigheter beror på de bakomliggande faktorerna. Behandlingsbeslut fattas enligt diagnostiserad psykisk sjukdom och behandlingen kan bestå av bland annat läkemedelsbehandling, psykoterapi, neuropsykologisk rehabilitering, kognitiv remediations- eller adaptionsterapi, neuropsykiatrisk träning eller övrig terapi.

Under behandlingen ges också information som hjälper dig förstå orsakerna till och effekterna av dina koncentrationssvårigheter samt bygga upp din vardag på ett sätt som underlättar koncentrationen så mycket som möjligt. När det gäller svårigheter i studierna kan vi planera olika stödåtgärder i studiemiljön tillsammans med högskolans personal.

Källor: Duodecim Terveyskirjasto, Psykporten.fi, ADHD-förbundet, adhdtutuksi.fi

SHVS psykolog / 7.11.2019

Dina tjänster