Uutinen
Open menu

Rusmedelsanvändningen har minskat, många har psykiska problem

Nyheter

13 feb 2017

Studerandena använder allt mindre rusmedel. Andelen helnyktra universitetsstuderande har fördubblats sedan år 2000. Alkoholkonsumtionen har minskat särskilt bland männen. Det sociala trycket på att använda alkohol är dock som förr. Val av alkoholfria drycker väcker alltjämt uppmärksamhet. Både den dagliga och den sporadiska rökningen har minskat, men snusanvändningen har småningom blivit vanligare.

Bland alla studerande har en femtedel testat eller använt någon drog eller läkemedel alternativt alkohol och läkemedel tillsammans i berusningssyfte. Användningen och testandet av droger blev allmännare bland universitetsstuderande mellan åren 2000 och 2008, men därefter har andelen återgått till den tidigare nivån.

Uppgifterna är framtagna genom en hälsoundersökning för högskolestuderande som genomfördes av Studenternas hälsovårdsstiftelse 2016. Undersökningens målgrupp var universitets- och yrkeshögskolestuderande under 35 år.

Många har psykiska problem

Många studerande har alltjämt psykiska problem. Andelen diagnostiserade depressioner och ångestsyndrom har ökat betydligt sedan år 2000. I undersökningen upplevde endast 66 procent av respondenterna att deras psykiska hälsa var bra eller mycket bra. Bland respondenterna upplevde 30 procent psykiska svårigheter. De vanligaste problemen var att studerandena ständigt kände sig stressade, att de kände sig olyckliga eller deprimerade, att de hade svårt att koncentrera sig på sina uppgifter samt att de inte kunde sova på grund av olika problem. Bland studerandena upplevde 33 procent stor stress. De vanligaste orsakerna till stress var framträdanden och att det var svårt att få grepp om studierna.

Det var vanligt att de grubblade över studiefrågor. Var fjärde studerande grubblade mycket över sina studier under fritiden. Det var vanligare med studierelaterad utmattning bland kvinnorna än bland männen.

Tillgången till studiehandledning har förbättrats för universitetsstuderande jämfört med tidigare år. Nu ansåg 36 procent av dem att den handledning de fått var bra eller mycket bra, medan andelen tidigare varierade mellan 21 och 28 procent.

Övervikt vanligare

Bland de studerande var 36 procent av männen och 26 procent av kvinnorna överviktiga. Övervikt var vanligare bland yrkeshögskolestuderande än bland universitetsstuderande. Övervikt har blivit vanligare bland studerande i yrkeshögskolor och bland kvinnliga universitetsstuderande, medan andelen överviktiga bland manliga universitetsstuderande har börjat minska.

Telefontjänster och digitala tjänster har ersatt mottagningsbesök

I en fråga om användning av tjänster ställdes frågor om mottagningsbesök, ärendeskötsel per telefon och i elektronisk form. Universitetsstuderandena har oftare använt de tjänster som SHVS erbjuder jämfört med hur ofta yrkeshögskolestuderande har använt kommunala hälsovårdstjänster för studerande. Det här kunde man se inom flera områden såsom tjänster för allmän hälsovård, munhälsa och psykisk vård. Utifrån undersökningen har SHVS:s telefontjänster och digitala tjänster ersatt mottagningsbesök.

Över hälften av studerandena har testat eller använt någon mobilapplikation med anknytning till hälsa och välbefinnande. Till de vanligaste hörde applikationer som var förknippade med motion och näring.

Trender inom studenthälsan på SVHS:s webbplats

Studenternas hälsovårdsstiftelse har producerat forskningsdata om högskolestuderandenas hälsa sedan år 2000. I undersökningen som nu genomfördes för femte gången gjordes en omfattande kartläggning av studerandenas fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd, samt deras hälsobeteende och faktorer förknippade med dem såsom sociala relationer, studier och utkomst samt anlitande av hälsovårdstjänster. Specialteman i undersökningen var upplevelser av mobbning, kränkande beteende och våld, stillasittande, sexuell inriktning, användning av mobilapplikationer med anknytning till hälsa, samordning av studier och familjeliv samt tandgnissling.

Behovet av aktuell vetenskaplig information är särskilt viktig med tanke på den pågående social- och hälsovårdsreformen, som även påverkar ordnandet av hälsovårdstjänster för högskolestuderande.

”Utvecklingsarbete ska baseras på veteskaplig forskning”, säger SVHS:s verkställande direktör Katariina Poskiparta. ”Nu finns det tillgång till jämförbar information om faktorer som påverkar universitetsstuderandenas hälsa, studieförmåga och välbefinnande under en period på 16 år och för yrkeshögskolestuderande under en period på 8 år.”

Trender inom studenthälsan 2000–2016 finns här (på finska).

Den totala svarsprocenten för undersökningen om högskolestuderandenas hälsa 2016 var 31, bland yrkeshögskolestuderande 25 och bland universitetsstuderande 37. Svarsaktiviteten bland männen var 22 procent. Förutom underrepresentationen bland männen motsvarade respondenterna målgruppen bra.

Högskolestuderandes hälsoundersökning är en del av Finland-100 programmet år 2017.

Läs mer om undersökningen 2016.