Irritabel tarm

Syndromet irritabel tarm hör till de s.k. funktionella magproblemen. Syndromet är väldigt vanligt: uppskattningsvis 20- 40 procent av befolkningen lider av denna sorts problem. Typiska symtom på irritabel tarm är att magen sväller upp, gasbesvär och magsmärtor. En tendens till förstoppning eller diarré hör också till syndromet, och problemen med avföringen kan variera periodvis. Avföringens konsistens kan också variera stort, allt från hårda kulor till diarré kan förekomma. Ofta lindras smärtorna och svullnaden går ner då man har avföring.

Vad beror då symtomen på?

Normalt styrs matsmältningskanalen noggrant av nervsystemets regleringsmekanism, helt oberoende av viljan. Ibland störs denna funktion, så att tarmen reagerar mer känsligt än normalt på olika retningar. Man känner inte till någon grundläggande orsak till att regleringsmekanismen störs. Det är frågan om en funktionell störning, vilket betyder att man genom undersökningar inte kan påvisa några strukturella fel i tarmen. Störningen ger upphov till många olika symtom: smärtor, vädersläppning, rapningar och svullnad samt problem med avföringen. Det är vanligt att vissa födoämnen utlöser symtomen. Vidare vet man att en del människor lättare förnimmer vad som händer i matsmältningskanalen i form av smärta. Stress kan förvärra symtomen. Andra psykiska faktorer kan också vara av betydelse.

Borde man genast uppsöka läkare?

Lindriga magproblem behöver inte utredas akut. Ofta är det vettigt att själv följa med symtomens utveckling och fundera på vilka faktorer i dieten eller livssituationen som eventuellt utlöser eller förvärrar dem. Om symtombilden förvärras eller symtomen håller på en längre tid är det skäl att uppsöka läkare. Avmagring, hårda magsmärtor och blod i avföringen är naturligtvis skäl att genast uppsöka läkare.

På läkarmottagningen

Om symtomen tyder på irritabel tarm brukar man börja med att utesluta eventuella organiska sjukdomar och de vanligaste upptagningsstörningarna som laktosintolerans och celiaki. I utredningen ingår en intervju och undersökningar på mottagningen, och oftast laboratorieundersökningar. Behovet av endoskopier eller andra ytterligare undersökningar brukar avgöras från fall till fall.

Behandling  

Dieten har ofta ett samband med symtomen, med det finns ingen enskild diet som skulle passa för alla som lider av irritabel tarm. Vilka födoämnen som orsakar symtom klarnar bäst genom att pröva sig fram. Sorbitol och xylitol som används som sötningsmedel kan förvärra symtomen, liksom ibland fruktsocker (fruktos). Vissa kan ha svårigheter med att smälta stärkelse (sädprodukter, potatis, majs), vilket kan öka symtomen. Lider man av förstoppningsbetonade problem kan det vara bra att lägga till mera fiber i dieten. Också vid diarrébetonade magproblem kan fibertillskott vara bra, men då bör det vara av en sort som löser sig bra i vätska. Dessa dietprövningar kan man göra under 2-3 månaders tid.

Eventuell medicinering skräddarsys enligt individens symtombild. Från apoteket får man receptfria preparat som innehåller dimetikon, som minskar på gasbildningen och ofta lindrar gasbesvären. Probioter, d.v.s. preparat som innehåller magvänliga bakterier, kan också göra gott. Medicinsk hjälp går också att få på magsmärtor och diarré. Tyvärr finns det ingen behandling som skulle bota irritabel tarm. Slutligen...

En irritabel tarm ger periodvisasymtom under livets lopp, men symtomen går att lindra. Fast syndromet kan vara väldigt störande och pinsamt, så är det ofarligt och leder inte till några allvarliga sjukdomar. Om symtombilden tydligt förändras från det tidigare, om man går ner i vikt eller om allmänkonditionen blir sämre är det skäl att uppsöka läkare- också fast man redan fått diagnosen irritabel tarm.

MD Emma Virkki

Källor: YKT- Duodecim


Nyckelord: Irritabel tarm