ASTMA – handledd egenvård

Vaddå HANDLEDD EGENVÅRD?För vem inom SHVS?Praktiska exempel och råd | 

Vaddå HANDLEDD EGENVÅRD? 

Redan under 1990-talet skrevs "handledd egenvård" in i det finska vårdprogrammet för astma. Handledd egenvård utgör en del av god astmabehandling som förverkligats stegvis och eftersträvar hög kvalitet. Grundidén inom handledd egenvård är att astmapatienten själv är expert på den egna sjukdomen. Han eller hon kan bäst själv redan i ett tidigt skede känna igen de situationer då symtomen börjar bli värre. Symtombilden vid astma är till naturen ombytlig.  Att träffa en expert nu och då räcker på inget sätt till för att ge en heltäckande bild av situationen, ens under en kort tidsperiod. Eftersom symtomen varierar måste också medicineringen anpassas efter situationen. Det här kan till exempel innebära att den medicinering som en pollenallergiker behöver på våren är annorlunda än den som krävs under senhösten. På samma sätt måste en astmapatient som reagerar på köld ha olika sorters medicinering på sommaren och vintern.

Med handledd egenvård menas att astmapatienten får tillräckliga basfakta av sin läkare och astmasköterska om astma i allmänhet, de mediciner patienten ordinerats och hur de ska användas. Patienten ska också känna till de faktorer som kan förvärra sjukdomen. En viktig del av egenvården är att kunna följa med och känna igen de egna lungornas situation med hjälp av PEF-värden (peak expiratory flow, topputströmning) som mäts hemma med en egen mätare. PEF-värden som uppmäts på morgonen ger den bästa bilden av astmans allmänna tillstånd. Förändringar i morgonvärdena eller plötsliga förändringar i värden uppmätta under dags- eller kvällstid kräver oftast också medicinskt ingripande i symtomen, så att de inte förvärras eller blir långvariga och komplicerade. PEF-värdet ger en bra bild av luftrörens utvidgnings- och sammandragningssituation, som nuförtiden är den viktigaste variabeln för att beskriva astmasituationen.

I bästa fall innebär handledd egenvård att den astmasjuka patienten själv följer med sina symtom och använder sina mediciner på rätt sätt enligt de råd han eller hon fått av läkare och sjukvårdare.

För vem inom SHVS?   

Alla SHVS:s studerande som använder astmamediciner regelbundet eller nu och då kan utnyttja handledd egenvård. Handledd egenvård innebär samarbete mellan läkare och patient; på SHVS i praktiken antingen en läkare som är speciellt utsedd att behandla astma eller "en allmänläkare i allmänhet" och vid behov en sjukskötare som är utsedd till uppgiften (astmaskötare). För att den handledda egenvården ska fungera, måste astmapatienten ha tillgång till en egen PEF-mätare (t.ex. astmaskötaren kan ge råd vid anskaffningen). Astmapatienten måste dessutom själv föra bok över sina symtom och PEF-värden på överenskommet vis.

Praktiska exempel och råd 

Genom PEF-blåsningar kan man veta att astman och medicineringen är i skick. Ifall variationen (från de egna "normalvärdena" blåsta vid samma tid på dygnet) är under 15 % kan man själv vara säker på att astmabehandlingen är balanserad och i skick.

Det är typiskt för astman att symtomen varierar och kan förändras också mycket snabbt (till exempel någon som steker strömming i en fiskallergikers hus eller en kattallergiker som är på semesterresa hos en kattfamilj) Till astmabehandlingen hör i sådana situationer en engångsdos utvidgande medicin och vid behov användning av utvidgande medicin under en kort tid (några dygn). 

Det är typiskt för astma – oberoende av vad den beror på – att symtomen förvärras i samband med all sorts förkylning. I handledd egenvård får patienten råd om att öka doseringen vårdande läkemedel under alla flunssor ( till exempel kan man fördubbla dosen under en kort tid – ungefär en vecka och fortsätta en vecka till med något större dos än vanligt).

Genom att följa med PEF-värdena nu och då vet man vilken den egna PEF-nivån normalt är. Ifall värdena faller 15 – 30 % från de egna normalvärdena (till exempel under pollentiden på våren eller när det är kallt på vintern), ska man börja ta vårdande medicin i större doser enligt givna anvisningar. Ifall blåsvärdena inte reagerar på det här och på att använda utvidgande medicin, bör man ta kontakt med läkare.

Genom att göra PEF-blåsningar och följa med dem kan man också upptäcka en försämring av astman som på grund av lungornas tillstånd kräver snabb vård, och sätta igång den i tid. Ifall PEF-värdet sjunker mer än 50 % från det egna normalvärdet är det ett tecken på en situation som kräver jourmässig behandling.

Astma är den långtidssjukdom som kräver mest både regelbunden och tillfällig medicinering och vård hos barn och unga samt unga vuxna. År 1999 medicinerades 6 % av Finlands befolkning mot astma på läkares ordination. Astma är en störning i luftrörens funktion, i deras benägenhet för sammandragning, som beror på en inflammation i luftrörens slemhinna.

Barns och ungas astma är oftast av allergisk typ. Med andra ord har den insjuknade så kallade atopiska eller allergiska egenskaper och han eller hon har också andra allergiska symtom (t.ex. hösnuva, atopiskt eksem o.s.v.). Ungefär hälften av de vuxna astmapatienterna lider av så kallad endogen astma, d.v.s. astma utan allergisk bakgrund eller andra allergiska symtom. De här två olika typerna av astma behandlas huvudsakligen med mycket likartade metoder: med inhalerbara läkemedel som lugnar inflammationsreaktionen i luftrören (s.k. vårdande mediciner), och vid behov också läkemedel som utvidgar luftrören som dragit sig samman p.g.a. inflammationen (s.k. anfallsmediciner).

De huvudsakliga symtomen vid astma är långvarig hosta (över fyra veckor, oftast värst på morgonnatten), slemutveckling, vinande andning och andningssvårigheter speciellt i samband med ansträngning. Ifall man misstänker astma intervjuas patienten noggrant för att utreda ifall det finns andra möjliga orsaker till hostandet.

Vid behov undersöks allergifrågor. Den viktigaste delen av astmadiagnosen är att utreda lungornas funktion; man följer med och utreder luftrörens tillstånd och funktion med upprepade blåstest (s.k. PEF – "topputflöde" – mätningar som görs med ett enkelt mätinstrument).

Mera information om astma:

Allergi- och astmaförbundet
Astma

Artikeln är utarbetad av:
MD Johanna Castrén


Relaterade artiklar

Nyckelord: Astma