Livets prövningar

Råd för dem som råkat ut för något allvarligt, och för deras anhöriga  

Nedanstående råd är till för dem som blivit offer för en våldshandling eller råkat ut för en olycka, samt för deras anhöriga. Målsättningen med dessa råd är att ge information om de psykiska reaktioner som följer på sådana allvarliga händelser.

Den som blivit utsatt för en våldshandling, råkat ut för en olycka eller försökt begå självmord drabbas förutom av fysiska skador också av starka psykiska känslor och reaktioner. Detta gäller även offrets anhöriga och närastående. För att förstå dessa reaktioner är det viktigt att inse att människan inte enbart reagerar på det som verkligen har inträffat, utan också på det som hade kunnat hända.

I samband med en olycka och därefter är det helt naturligt att uppleva kraftiga känslor och reaktioner som verkar onaturliga. Dessa reaktioner följer i allmänhet ett visst mönster, även om de tar sig olika former hos olika individer.

När olyckan eller våldsdådet inträffar, och under första hjälpen kan livet kännas overkligt, man är som i en dröm. En del blir mycket skräckslagna och chockade. Det är vanligt att man börjar skaka, man mår illa, hjärtat slår snabbt, man har frossa eller svettas. Sinnet kan fyllas av en känsla av hjälplöshet och uppgivenhet. Ofta förblir man emellertid lugn under själva farosituationen, och chocken kommer först efter när situationen är över.

Det är viktigt att veta, att det är helt normalt att reagera så.

Sådana här händelser har vanligtvis också vissa efterverkningar som kan pågå flera veckor efteråt. Vanligt är att man i tankarna hela tiden återvänder till det inträffade, man har svårt att få grepp om livet och man sover dåligt. Sömnlöshet och mardrömmar är vanliga, samtidigt som man är mycket trött och känner ett starkt behov att sova. Minnesluckor och koncentrationssvårigheter förekommer också. Andra efterreaktioner är irritation, brist på tålamod och missnöjdhet. Under rehabiliteringen, främst efter att man kommit hem från sjukhuset, riktas dessa känslor oftast mot de anhöriga och andra närastående människor.

Många känner stark rädsla och depression, rastlöshet men också bitterhet hat och aggression. Om tanken på att man själv eller en nära anhörig kunnat dö, kan det inträffade leda till att man börjar tänka på livets värden och omevaluera dem. Det är mycket typiskt att man går igenom sitt liv i tankar och minnen.

Alla ovannämnda reaktioner är helt normala reaktioner på en onormal situation. De visar att en psykisk anpassning till det inträffade pågår. Dessa anpassningsreaktioner pågår olika länge hos olika personer och de varierar i intensitet. En del reagerar mycket kraftig, andra mindre. Hos En del människor normaliseras livet efter några dagar, medan andra behöver mycket längre tid.

Till slut några enkla råd som kan vara till nytta. Undvik att vara ensam. Försök inte förtränga de tankar, minnen och känslor som de första veckorna efter en olycka för med sig, utan bearbeta dem i dina tankar och prata om dem så mycket som möjligt. Prata inte bara om det som har hänt, utan också om det du tänkte och kände när dödsfallet inträffade och därefter. Det gör ingenting fast du tycker att du upprepar samma sak om och om igen. Försök bevara så många av dina normala livsrutiner som möjligt.

Ett viktigt sätt att snabbare komma över chocken efter en allvarlig olycka är att grundligt diskutera igenom det inträffade med dem som var närvarande när det hände, med anhöriga och med vänner. Det gäller att bearbeta fakta, tankar och känslor de närmaste dagarna efter det inträffade. För att ett sådant här psykologiskt diskussionstillfälle skall kunna arrangeras, bör du så fort som möjligt ta kontakt med mentalvårdsavdelningens tidsbeställning hos SHVS. Berätta vad som har hänt och ge dina kontaktuppgifter så att du kan kontaktas möjligast snabbt för att arrangera ett diskussionstillfälle.


Artikeln skrevs av

Rådgivningspsykolog Salli Saari

Sökord enligt ämnesområde
mental, psykisk