Ryggvärk

Orsaker till och varaktighet av värk i nedre delen av ryggen | Symtom och undersökningar | Behandling |

Värk i nedre delen av ryggen är ett vanligt besvär. Åttio procent av alla vuxna får värk i nedre delen av ryggen under sin livstid och en del får det flera gånger. Största delen av besvären i nedre delen av ryggen går över av sig själv, ofta redan inom några dagar eller senast inom loppet av några veckor. Långvariga ryggbesvär behandlas som teamarbete där patienten själv har den viktigaste rollen i rehabiliteringen.

Orsaker till och varaktighet av värk i nedre delen av ryggen

Ryggvärk kan ha många olika orsaker. Fysiskt ansträngande arbete, besvärliga ställningar och tunga lyft samt kontinuerligt sittande är riskfaktorer för ryggbesvär. Också strukturella egenskaper i ryggraden, ställningsbetingad belastning (dålig hållning, sittande med ländryggen rundad) eller dåligt muskelstöd i kroppen kan orsaka ryggvärk. För litet motion, övervikt och rökning samt stress och arbetsoförmåga har samband med ryggbesvär. Allvarligare orsaker är sällsynta. Största delen av alla ryggbesvär är s.k. ospecifik ryggvärk vars exakta orsak inte kan definieras. Denna typ av ryggvärk är godartad.

Ryggvärk delas in i tre olika grupper beroende på hur länge värken varar. Plötslig, akut värk varar i mindre än 2 veckor, långvarig värk ger symtom i 6-12 veckor och kronisk värk varar i över 3 månader.

Symtom och behandling

Värk är det huvudsakliga symtomet. Godartad ryggvärk beror vanligen på en liten vävnadsskada i ryggens struktur, t.ex. i mellankotskivor, leder eller muskler. Värken förekommer vid ryggrörelser, känns i nedre delen av ryggen och kan stråla till stjärten och låren. Trots att värken kan vara kraftig är allmäntillståndet gott. Plötslig ryggskottssmärta går vanligen över inom ett par veckor.

Värk i nedre delen av ryggen kan också stå i samband med nervinklämningar. Ischiassymtom innebär att smärtan strålar till benet, vanligen nedanför knäet. Detta kan bero på diskbråck. Ischiassymtom går vanligen över inom 1-3 månader. Operationer utförs sällan, förutom om urineringssvårigheter, nedsatt känsel i analöppningen eller könsorganen eller domningar eller muskelsvaghet i benen och fötterna förekommer. Då utförs en operation som akut kirurgi.

Uppsök läkare om de ovan nämnda mera allvarliga symtomen uppkommer, om värken varar länge eller om den orsakats av en högenergetisk olycka. En exakt beskrivning av symtomen och klinisk undersökning är de främsta undersökningsmetoderna. Röntgenbilder tas sällan nuförtiden. Magnetundersökningar m.m. behövs om det finns skäl att misstänka mera allvarliga orsaker till ryggvärken eller om ischiassymtomen är så svåra eller långvariga att operation övervägs.

Läkarens uppgift är att känna igen allvarliga tillstånd som kan omfatta allvarliga sjukdomar, t.ex. ryggradstumör, ryggradsreumatism eller kotfrakturer. Vid dessa tillstånd är ryggvärken kontinuerlig, ökar gradvis och besvärar även i vila. Allmäntillståndet kan vara försvagat och vikten kan eventuellt ha minskat. Hos unga är korfrakturer sällsynta och vanligen förknippade med en ansträngande motionshobby (t.ex. redskapsgymnastik) som utövas ofta eller ett olycksfall.

En funktionell ryggundersökning som utförs av en fysioterapeut betonar undersökning av funktionsförmågan, ställningsbetingade besvär och problem i samband med rörelse. På basis av undersökningen ges anvisningar om övningar som ska göras hemma.

Behandling

Oftast behövs inget sängliggande vid plötslig smärta i ryggen. Onödigt sängläge kan t.o.m. fördröja tillfrisknandet. Rörelse hjälper. Det är viktigt att röra på sig lätt (t.ex. promenera) i den mån värken tillåter det enligt den egna konditionen och hur det känns. Undvik orörlighet, d.v.s. långvarigt sittande, stående och liggande.

Användning av värkmedicin i början hjälper, eftersom det gör det möjligt att använda ryggen på ett mera normalt sätt i vardagssysslor och underlättar sömn. I allmänhet behandlas akut ryggvärk med paracetamol eller andra inflammationshämmande värkmediciner. Om ryggvärken är kraftig, är det vikigt att ta läkemedlet regelbundet i 4-7 dagar enligt doseringen som anges på förpackningen. Läkemedel ska dock inte användas under en längre tid, eftersom de kan irritera magen.

Det kan också vara bra att prova kylbehandling på området som värker (15 min., t.ex. en ispåse inlindad i en strumpa eller en tunn handduk) vid behov flera gånger om dagen.

Tillräckligt intensiv och långvarig träning av muskelstyrkan och allmänkonditionen kan lindra ryggvärken och förbättra funktionsförmågan. Besök hos en fysioterapeut rekommenderas i mån av möjlighet redan i akutskedet för att få vägledning om lämpliga övningar. Utför gradvis flera övningar som ökar styrkan i bål- och benmusklerna samt allmänkonditionen enligt symtomen. Vid långvarig ryggvärk (6-12 månader) måste tilläggs¬undersökningar göras för att fastställa diagnos, utvärdera behandlingen och göra upp en rehabiliteringsplan. Detta kräver multiprofessionellt samarbete, personlig handledning (ergonomi, smärtkontroll, träning) och utredning av möjligheterna att fortsätta studierna.

Det är viktigt att motionera varje dag redan i ryggbesvärens akuta skede. Rehabilitering är motiverat när besväret blir långvarigt. Rehabiliteringen utgår från patientens individuella behov och livssituation. Den egna insatsen är mycket viktig. Korrigering av arbetsställningar och rätt lyftteknik är viktigt både när det gäller förebyggande av besvär och vid rehabilitering.

Artikeln skrevs av fysioterapeuterna Päivi Hamari och Anne Friman, 2011
Artikeln uppdaterad 2/2014


Nyckelord: Fysioterapi, Rygg, Ryggvärk