Ätstörningar

Problem med ätandeAnorexi | Bulimi | Tvångsmässigt ätandeBehandling av ätstörningar

Ätandet kan vara förknippat med många slags problem  

  • Det kan kännas svårt att äta, även om man är hungrig.
  • Det kan kännas viktigare att vara mager än att stilla hungern.
  • Ätandet kan kännas okontrollerat.
  • Att äta då man inte är hungrig kan väcka självhat.

I så fall har ätvanorna utvecklats till ett sätt att bemästra djupt liggande svåra känslor och psykisk smärta.

Med ätstörningar menas psykologiska ätproblem, där individen tvångsmässigt ger akt på maten och den egna kroppsvikten till den grad att den fysiska hälsan äventyras och mänskliga relationer och vardagsliv försvåras.

Att reglera ätandet, frossa och spy, använda laxerande mediciner och tvångsmässigt överätande är symptom på djupt liggande förtvivlan och ett försök att handskas med psykiskt illamående och stress.

Anorexi

Med anorexi menas ett tillstånd, där personen känner sig fet trots en mager kropp och är beredd att reglera sin ätande intill svält eller t.o.m. svältdöd. En anorektiker är irrationellt rädd för att gå upp i vikt. Rädslan kan kontrollera hela dagen. Till anorexin kan höra uppkastning, användning av laxeringsmedel och överdriven motion med viktminskning som ändamål.

Organiska problem

Den svåra undernärning som följer av anorexi förorsakar många hormonella förändringar. Mängden könshormoner minskar medan stresshormoner som kortisol ökar. Också mängden hypofys- och sköldkörtelhormon kan förändras. De här förändringarna i kombination med bristfällig energi- och näringstillförsel förorsakar osteoporos och ökad risk för benbrott. Anorektiker slutar oftast menstruera och det bli svårare att senare bli gravid. En anorexipatient lider ofta av anemi och antalet vita blodkroppar är nedsatt. Muskelsvaghet och utmattning är vanliga symptom, infektionskänsligheten ökar. Anorexin kan medföra störningar i elektrolytbalansen som kan leda till allvarliga rytmstörningar i hjärtat.

Bulimi  

Bulimi består av skeden där frosseri åtföljs av tömning av den egna kroppen, antingen genom att man kastar upp eller använder stora mängder laxeringsmediciner, fastar eller rör på sig för att kroppen skall befrias från de enorma mängderna mat innan maten smälter. Bulimiker är inte nödvändigtvis underviktiga, så det kan vara svårt för andra att se upptäcka problemet. I det bulimiska stadiet är människan livrädd för att gå upp i vikt. Sådana som lider av bulimi känner oftast stor skam för den frosseri- och uppkastningsspiral de befinner sig i och döljer den därför inför andra.

Organiska problem

De upprepade uppkastningarna som följer på frosseriet leder till skador på tandemaljen som är mycket svåra att reparera. Uppsvullna spottkörtlar, inflammerad matstrupe och funktionella magbesvär är vanliga. Bulimi kan medföra elektrolytstörningar som kan leda till allvarliga rytmstörningar i hjärtat. Man har konstaterat hormonella störningar hos bulimiker som kan uppträda som störningar i menstruationen och svårigheter med att bli gravid.

Tvångsmässigt ätande  

En person som tvångsäter äter mera än hennes kropp skulle behöva. Oftast är maten i sådana fall mycket rik på kolhydrater. En frossare använder mat för att tillfredsställa behov som hon har svårt att möta på andra sätt. Man konsumerar ofta stora mängder mat i hemlighet, eftersom det förorsakar skam När andra är i närheten kan matkonsumtionen vara mycket kontrollerad, t.o.m. knapp. En frossande person kan försöka bli kvitt sin övervikt med hjälp av olika dieter. Då riskerar man att hamna i en ond cirkel av viktökning och bantning.

Organiska problem

Ett tvångsmässigt ätande leder ofta till svår övervikt. Det här ger med stigande ålder en ökad risk för att insjukna i vuxendiabetes, blodtryckssjukdomar, kranskärlssjukdom, sömnapné och artros i de nedre extremiteterna. Försök att behandla övervikten med snabba superdieter försvårar viktkontrollen ytterligare och leder oftast till viktökning på lång sikt.

Behandling av ätstörningar  

Personer som lider av ätstörningar har ofta svårt att be om hjälp. De är rädda att man skall beröva dem deras knep för att försöka klara av stressande situationer och problem genom att reglera sitt ätande och sin vikt, eller att äta mot ångesten.

Det första steget för att få hjälp är att erkänna problemet. Nästa steg är att tala med någon om ätstörningen.

Det finns risker förknippade med alla ätstörningar. De inverkar på observationsförmågan, koncentrationen, självkänslan och orsakar fysiska problem. En del bulimiker tillfrisknar av sig själva, en del får hjälp av egenvårdsguider. Om de pågår länge utgör ätstörningar ett verkligt hot mot mänskans hälsa. Ju tidigare man söker vård, desto större är chansen att man skall tillfriskna.

Eftersom ätstörningar ofta handlar både om kroppsliga och psykiska problem, är den vård som SHVS erbjuder en kombination av många professionella tjänster. Vid behov kan den som lider av ätstörningar få hjälp både via sjukvården (allmänläkare, näringsterapeut/hälsovårdare, specialläkare i inre medicin, gynekolog, tandläkare) och mentalvårdssektorn (rådgivningspsykolog, terapipsykolog, psykiater, socialarbetare).

Linkar
Diskussionssidor om ätstörningar på Verkkoklinikka (på finska)
http://www.etelansyli.fi/2010/09/21/svensk/
http://www.syomishairioliitto.fi/svenska/index.html
Specialsidor om ätstörningar:
http://www.something-fishy.org/
http://www.medivia.se/AN/
http://www.anred.com/welcome.html

Artikeln skrevs av
Rådgivande psykolog Anja Piippo
Inre medicinare Helena Tuuteri-Laine


Nyckelord: Mental, Psykisk, Ätstörningar