Ensamhet

I Högskolestuderandenas hälsoundersökning 2012 (på finska) angav nästan en tredjedel av universitetsstuderandena att de upplever att de inte hör till någon studierelaterad gemenskap. Totalt 5 % av de kvinnliga och 6 % av de manliga studerandena upplevde sig ofta ensamma. Totalt 41 % av kvinnorna och 32 % av männen upplevde sig ibland ensamma. Bland studerande är det också vanligt att bo ensam - 40 % av högskolestuderandena angav sig bo ensamma. Att vara ensam och känna ensamhet är alltså relativt vanliga upplevelser bland studerande.

Ensamhet och att vara ensam

Ensamhet syftar på en negativ upplevelse av brist på tillfredsställande mänskliga relationer. Att vara ensam kan däremot upplevas som något positivt. När man är ensam kan man slappna av, lyssna på sina egna tankar och göra sådant som man själv har lust till just då. Upplevelsen av ensamhet förknippas däremot främst med negativa känslor, såsom skam, svaghet, sorg, rädsla, ångest, besvikelse och en känsla av att vara annorlunda. Man kan känna ensamhet både när man är ensam och i grupp, så personer som tillbringar tid ensamma kan inte direkt kallas ensamma och personer som har en stor bekantskapskrets kan inte entydigt anses vara fria från känslan av ensamhet. Det är fråga om en subjektiv upplevelse som det är svårt för en annan person att bedöma. När det gäller upplevelsen av ensamhet har relationernas kvalitet större betydelse än mängden relationer.

Medan att vara ensam t.o.m. kan ha positiva effekter på välbefinnandet, är ensamhet en risk för välbefinnandet. Personer som är ensamma upplever ofta depression och ångest samt riskerar att bli utslagna. När en person tillbringar för mycket tid med ångestfulla tankar, förstärks negativa tankemönster samt besvikelser som personen upplevt i relationer samtidigt som önskan att isolera sig ökar. På detta sätt uppstår en ond cirkel och upplevelsen av ensamhet förstärks ytterligare.

Vad beror ensamhet på?

Ensamhet kan bero på många olika faktorer. Ett visst slags temperament och vissa egenskaper utsätter för upplevelsen av ensamhet - blyga och tystlåtna personer behöver mera tid på sig för att lära känna andra och upplever därmed lättare ensamhet. Sociala relationer i barndomen påverkar upplevelsen av ensamhet genom att de påverkar utvecklingen av självkänslan och förmågan att lita på andra människor och skapa nära känslomässiga band. Livserfarenheter som ofta står i samband med ensamhet är mobbning, upplevelser av att bli övergiven, förluster och förändringar antingen i de egna värderingarna och tankarna eller i livssituationen.

I universitetsvärden kan känslan av ensamhet förstärkas av flytten till en ny miljö, studiekulturen som fokuserar på individuella prestationer och bristen på en tät studiegrupp. Att börja studera innebär en stor förändring i livet för de flesta studerandena. Förutom studieplats byter man ofta också boningsort och det sociala nätverket förändras. Förmågan att ta kontakt med andra människor påverkar uppbyggandet av det nya sociala nätverket, och om denna förmåga är bristfällig finns det en risk att uppleva ensamhet.

Bli av med ensamheten

Trots att känslan av ensamhet ofta upplevs som stark och dominerande, är det möjligt att minska dess inverkan på livet. Liksom med andra känslor kan man och behöver inte heller helt bli av med känslan av ensamhet, men det är möjligt att lära sig hantera ensamheten så att den inte minskar välbefinnandet, begränsar livet eller hindrar förverkligande av drömmar. Den egna aktiviteten har en betydande inverkan på upplevelsen av ensamhet. Trots att det kan kännas svårt och nervöst att uppsöka andra personers sällskap, är det ett viktigt steg mot att bli av med ensamheten. Studiemiljön erbjuder många möjligheter att skapa sociala relationer; du kan bekanta dig med t.ex. ämnesföreningarnas, studentkårens eller universitetssportens utbud. Nya hobbyer, frivilligverksamhet eller föreningsverksamhet är också bra sätt att aktivera sig, förbättra sitt välbefinnande och samtidigt lära känna nya människor.

I bakgrunden till ensamhet finns ofta negativa tankemönster som upprätthåller och förstärker känslan av ensamhet. Det är viktigt att bli medveten om dem och bearbeta dem. Om du märker att du har tankar som "ingen vill vara med mig", "mina relationer misslyckas alltid", "jag blir ändå ensam" eller "jag är annorlunda på något betydande sätt", ska du stanna upp och fundera på om du kunde ifrågasätta dessa tankar och hitta nya synvinklar på situationen. Om du tror på dessa tankar, är det rätt sannolikt att din upplevelse av ensamhet förstärks, men om du klarar av att ifrågasätta tankarna, kan du närma dig sociala situationer på ett nytt sätt och ge nya relationer en chans. Du kan söka stöd för bearbetning av negativa tankar t.ex. på hälsovårdar- eller psykologmottagningar. Också grupper för träning av sociala färdigheter och grupper för personer som upplever nervositet är till hjälp vid hantering av ensamhet.

Kanske till och med viktigare än aktivitet och träning av sociala färdigheter är dock att acceptera känslan av ensamhet som en del av livet och hitta sätt att trivas i sitt eget sällskap. Detta betyder inte att du ska finna dig i ensamhet, utan att acceptansen och förbättringen av självkänslan också gör det lättare att skapa sociala relationer. När du känner ditt eget värde och handlar från dina egna utgångspunkter precis sådan som du är, kan du skapa ett socialt nätverk som tjänar dina behov och där du trivs. Det är du själv som beslutar ett hurdant socialt nätverk som är bra för dig!

Hjälp vid hantering av ensamhet:

Artikeln skrevs av rådgivningspsykolog Marja Koskinen
3.10.2014