Rädsla för sociala situationer (social fobi)

Nervositet är en del av livet och alla har säkert upplevt situationer som orsakat nervositet. Lindrig nervositet kan t.o.m. förbättra prestationsförmågan genom att öka uppmärksamheten. Svår nervositet kan däremot begränsa livet och därmed bli ett problem. Social fobi syftar på nervositet och ångest i sociala situationer som orsakar betydande funktionsnedsättning eller individuellt lidande. I sin svåraste form kan ångesten i sociala situationer framträda som en panikattack. Social nervositet är ett av de vanligaste problemen som universitetsstuderande nämner. Cirka 30 % av alla studerande upplever sociala situationer, t.ex. uppträdanden, som problematiska på grund av nervositet.

Nervositetens många ansikten

Social fobi innebär vanligen att man är rädd för att bli granskad, göra bort sig, bli förödmjukad eller bli avvisad. Nervositet i samband med sociala situationer kan i värsta fall ha negativa effekter på studierna, de mänskliga relationerna och den psykiska hälsan. Olika personer upplever nervositet i olika typer av situationer. Någon är nervös för att träffa främmande människor, en annan för grupparbeten, en tredje för att hålla föredrag och en fjärde för att tala med auktoriteter. Nervositeten beror på betydelsen och tolkningen som situationen ges, inte på situationen i sig. Ofta förknippas nervositet med fysiska symtom, t.ex. skakande händer, darrande röst, snabb puls, svettning och rodnande. Inställningen till dessa symtom påverkar huruvida nervositeten ökar eller minskar. Om du upplever symtomen som onormala, skämmiga, hotfulla eller synliga utåt, är det sannolikt att den upplevda nervositeten ökar. Om du däremot tolkar de fysiska reaktionerna som något som ökar uppmärksamheten på ett lämpligt sätt och som normala tecken på situationens betydelse, minskar den skadliga nervositeten.

Varför är jag nervös?

Social fobi utvecklas före 23-årsåldern hos 90 % av de drabbade. Upplevelser i barndomen, ungdomen och tidig vuxen ålder spelar alltså en betydande roll för hur mycket nervositet man upplever i sociala situationer. Enligt bedömningar bestäms ca 30 % av den sociala fobin genetiskt, d.v.s. är beroende av det medfödda temperamentet. I vardagsspråk kan en person som lätt blir nervös kallas blyg. I vår kultur får blyghet lätt negativa förtecken, vilket gör sociala situationer ännu mer nervösa för blyga personer. Det är viktigt att komma ihåg att personer som är blyga ofta är empatiska och goda lyssnare - alltså socialt begåvade.

Förutom det medfödda temperamentet påverkar också miljöfaktorer uppkomsten av social fobi. Kontrollerande, sträng eller förödmjukande uppfostran, stora livsförändringar i barndomen, inlärda beteendemönster och socialt traumatiserande upplevelser, t.ex. mobbning och diskriminering, har kopplats till social fobi. Ofta ställer personer som lider av nervositet höga krav på sig själv, har en negativ självbild och en negativ inställning till sina nervositetssymtom samt är beroende av vad andra tänker om dem. Tankarna är negativa och präglas av bekymmer, kritik eller perfektionism.

Sluta undvika och bemöt rädslan

Nervositet leder lätt till att man undviker situationer som orsakar nervositet och ångest. Undvikande beteende är skönt för stunden och känns därför som ett bra alternativ. I längden ökar undvikande beteende dock nervositeten, begränsar livet och försvårar de mänskliga relationerna. När det gäller övervinnande av social fobi är det därför viktigt att sluta undvika nervösa situationer och utsätta sig för dem gradvis, med tillräckligt stöd. Alkoholkonsumtion är ett slags undvikande beteende, och därför lönar det sig att hoppa över "styrketårar" i nervösa situationer. Trots att alkohol kan göra det lättare att gå in i sociala situationer, är det i slutändan till större skada än nytta. Ökad alkoholkonsumtion orsakar hälsorisker och ökar nervositeten i sociala situationer i nyktert tillstånd ytterligare.

Processen att få kontroll över nervositeten börjar med ökning av självkännedomen och stärkning av självförtroendet; lär dig känna igen tankemönster som ökar nervositeten och försök ändra dem samt lär dig se nervositetssymtomen som normala reaktioner som hör till nervösa situationer. De syns inte utåt lika kraftigt som du själv upplever dem och du inte ska skämmas för dem. Ett av de bästa sätten att uppnå kontroll över nervositeten är en empatisk och accepterande inställning till dig själv. När du accepterar dig själv sådan som du är utan att kämpa emot nervositetssymtomen, märker du så småningom att nervositetssymtomen minskar.

Nervositetssymtomen kan också lindras med avslappnings- och andningsövningar. Medveten närvaro (mindfullness) hjälper dig möta nervösa situationer alert, närvarande och utan att döma. Vid behandling av nervositet är det viktigt att ställa upp realistiska mål och komma ihåg att du inte kan och inte heller behöver bli av med nervositeten helt - alla är nervösa ibland. Det viktigaste är att du klarar av nervositetssymtomen och att de inte begränsar ditt liv.

Om de egna konsterna inte räcker

Om nervositeten i samband med sociala situationer orsakar funktionsnedsättning, t.ex. påverkar skapandet av mänskliga relationer, studierna eller vardagslivet (t.ex. att handla mat), och det inte är möjligt att hantera nervositeten med egna konster, är det bra att diskutera saken med vårdpersonal. Beroende på graden av nervositet kan du få hjälp av kurser i muntlig kommunikation för personer som lider av nervositet, stödsamtal med vårdpersonal, avslappningsmetoder rekommenderade av en fysioterapeut, psykoterapi eller läkemedelsbehandling - betydelsen av kamratstöd icke att förglömma. Med vårdpersonalens stöd kan du börja bemöta situationer som orsakar nervositet saktmodigt men beslutsamt och märka att också detta är något där övning ger färdighet.

Hjälp för hantering av social fobi:

 Artikeln skrevs 3.10.2014 av Marja Koskinen


Nyckelord: Rädsla för sociala situationer, Social fobi