Urinavgång (ofrivillig) hos kvinnor

Anvisningar för förebyggande och egenvård av ofrivillig urinavgång

Var femte vuxen kvinna har ofrivillig urinavgång (urininkontinens). Lindriga besvär förekommer betydligt oftare än svåra besvär som inverkar på vardagslivet. Bland yngre kvinnor är ansträngningsinkontinens den vanligaste formen av inkontinens. Här sker urinläckage i samband med fysisk belastning, t.ex. när man hostar, nyser, skrattar, springer eller hoppar.

En annan form av urininkontinens är trängningsinkontinens. Detta innebär att blåsan är irriterad, vilket ger ett plötsligt och kraftigt urineringsbehov. Då kan blåsan tömmas snabbt på en gång. Det finns också blandinkontinens (kombination av de ovan nämnda formerna) och överflödesinkontinens.

Orsakerna till ofrivillig urinavgång

  • Urinering styrs av ett invecklat neurologiskt system. Problem i detta styrsystem kan leda till ofrivillig urinavgång. Långvarig muskelspänning i bäckenbottnen kan leda till nedsatt funktion i urinblåsans slutarmuskler. 
  • Övervikt ökar risken för ofrivillig urinavgång 
  • Graviditet och vaginal förlossning, rikligt vätskeintag och tobaksrökning kan utsätta kvinnor för urininkontinens
  • Olika åldersrelaterade sjukdomar kan också ge inkontinensbesvär

Behandling och förebyggande

  • Inkontinens behandlas och förebyggs bäst genom livsstilsförändringar och träning 
  • Regelbunden träning av bäckenbottenmuskulaturen 
  • Träning av bäckenbottenmuskulaturen under graviditet och efter förlossning 
  • Bantning (redan en viktnedgång på 5-10 % minskar symtomen)
  • Rökstopp 
  • Balanserad tarmfunktion (behandling av förstoppning) 
  • Träning av urinblåsan, schemaläggning av toalettbesök

Trängningsinkontinens behandlas med läkemedel.
Ansträngningsinkontinens eller blandinkontinens behandlas kirurgiskt om långvarig och grundlig träning på egen hand eller ledd fysioterapi inte hjälper.

Muskelträning hjälper

En viktig del av behandlingen och förebyggandet av urininkontinens utgörs av muskelträning som syftar till att stärka bäckenbottenmusklerna. Träningen av bäckenbottenmuskulaturen känns inne i bäckenet, medan buk-, sätes- och lårmusklerna hålls avslappnade. När bäckenbottenmusklerna dras samman, sammandras slidan, urinröret och ändtarmen uppåt och inåt. Med hjälp av fingertestet (bild 1) kan du kolla om muskelsammandragningen i bäckenbottnen går rätt till.

Mångsidig träning av bäckenbottnen kräver att musklerna dras samman på olika sätt (kraftig, snabb eller lättare, långvarig sammandragning). Avslappning mellan muskelsammandragningarna är mycket viktigt. Bäckenbottenträningen ska utföras 1-2 gånger dagligen. Om träningen sker regelbundet, syns effekten inom 1-3 månader.

Övningar:

  • Dra lätt samman musklerna och bibehåll sammandragningen i 10-20 sekunder. (10 gånger) Slappna av. Gör denna övning t.ex. när du stiger upp från sittande ställning och när du går.
  • Dra samman och slappna av bäckenbottenmusklerna så snabbt och kraftigt som du kan (10-20 gånger) och upprepa rörelseserien 5 gånger. Gör denna övning t.ex. när du hostar. 
  • Dra kraftigt samman musklerna och bibehåll sammandragningen i 5-10 sekunder (5-8 gånger). Slappna av i 20 sekunder. Denna övning kan utföras bl.a. i samband med lyft.

Motion

Sådana motionsformer rekommenderas, där det är möjligt att sammandra och kontrollera musklerna i bäckenbottnen. Lämpliga motionsformer är bl.a. gång, ridning, cykling, grenar som ökar kroppskontrollen (bl.a. yoga, pilates) och olika former av dans.

Däremot kan det vara bra att vara försiktig med grenar som belastar bäckenbottnen, t.ex. joggning/löpning, bollspel (korgboll, volleyboll), aerobic och redskapsgymnastik.

 

 

 

 

Fingertest: stick 1-2 fingrar i slidan, dra samman musklerna i bäckenbottnen. Om du känner ett drag uppåt i fingrarna, gör du samman­dragningen rätt. Om du känner att fingrarna trycks nedåt mot bäckenbottnen, gör du samman­dragningen fel. Pröva testet i stående eller liggande ställning.

 
   

Grenhopp med blåsan full är också ett bra sätt att testa muskelkonditionen i bäcken­bottnen. Musklerna är i skick om ingen urin läcker under hoppen.

   

Det är bra att förena träning av bäckenbottenmuskulaturen med alla former av daglig rörelse och vardagssysslor, t.ex. lyft och bärande.

   
En bra rörelse är att ligga på rygg (med böjda knän och bäckenet mot underlaget) och spänna bäckenbotten¬musklerna medan baken, låren och buken är så avslappnade som möjligt. Utandningen sker genom en smal läppspringa och då känner du hur bäcken¬bottnen dras inåt. Slappna av under inandningen. Du kan också lyfta bäckenet horisontellt och aktivera sätes¬musklerna och låren samtidigt som du drar samman och slappnar av bäckenbotten¬musklerna i denna ställning.
   

 

Artikeln skrevs av Päivi Hamari/1.2.2012

 


Nyckelord: Urinavgång