Stress

Periodisk stress är oundvikligt i livet. Små mängder stress förbättrar både den fysiska och psykiska prestationsförmågan, men överdriven och långvarig stress leder till att vi mår sämre och utsätter oss för fysiska och psykiska sjukdomar. Stress är vanligt också bland studerande: Enligt Högskolestuderandenas hälsoundersökning 2012 (på finska) upplevde 30 % av studerandena att de led av svår stress. Genom att lära oss olika sätt att hantera stress kan vi minska de skadliga effekterna av stress och hindra att stressen övergår i utmattning eller depression.

Definition av stress

Stress är en situation där utmaningarna och kraven som ställs på en person överstiger personens resurser. Förutom yttre krav kan också förväntningar vi ställer på oss själva orsaka stress. Både trevliga och otrevliga saker kan upplevas som stressande beroende på tolkningen av situationen och personens individuella stresstålighet. Något som stressar en person kan vara en resurs för en annan. Vi upplever ofta stress i förändringssituationer, där våra resurser och vår anpassningsförmåga prövas. I arbets- och studielivet kan stress orsakas av brådska, en orimlig arbetsmängd, brist på stöd, dåligt arbetsklimat, osäkerhet på de egna förmågorna och brist på kontroll över arbetet. Typiska stressfaktorer i privatlivet är förändringar i relationer, ekonomiska problem, sjukdomar och belastande levnadsvanor såsom rusmedelsbruk.

Hur känner jag igen stress?

Typiska stressymtom som gäller känslolivet är frustration, irritation, minnessvårigheter, rastlöshet, oro, trötthet, ångest, svårigheter att fatta beslut och sömnstörningar. Också aptitförändringar och brist på sexuell lust kan bero på stress. Stress kan orsaka skadliga beteendeförändringar som stärker stresstillståndet, t.ex. ökad konsumtion av alkohol och andra rusmedel, ökad rökning samt minskat utövande av motion och andra hobbyer.

Trots att stress är en psykisk upplevelse, är många av dess effekter fysiska. Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet och förbereder kroppen för en hotfull situation, s.k. kämpa eller fly-reaktion. En stressad persons kropp är i ständig beredskap, och om detta tillstånd blir långvarigt leder det till många olika fysiska symtom. Typiska stressymtom är spänningar i nacken och axlarna, huvudvärk, yrsel, högt blodtryck, hjärtklappning, illamående, magbesvär, återkommande flunsa och ryggbesvär.

Människor kan grovt indelas i tre grupper enligt hur de reagerar på stress. En del människor reagerar på stress främst psykiskt och symtomen består av t.ex. sömnstörningar, trötthet och försämrade levnadsvanor. För dessa personer är det vanligen lätt att känna igen stress och förstå symtomens samband med överbelastning. Hos den andra gruppen ger stress däremot fysiska symtom, t.ex. värk i armar och ben. Eftersom det kan vara svårt att uppfatta symtomens samband med stress, behandlas kanske bara det fysiska besväret och inte den egentliga orsaken. Den tredje gruppen omfattar människor som inte reagerar på stress på något särskilt sätt. Deras prestationsförmåga kan sjunka men de får inga psykiska eller fysiska hälsoproblem.

Ibland märker stressad person inte själv överbelastningen, trots att andra redan ser tydliga tecken på utmattning. Om du märker att en närstående person uppvisar tecken på skadlig stress, kan du berätta att du är orolig över hur han eller hon orkar och tillsammans med personen fundera på lösningar på den belastande situationen. Brådska och stress är inte något som man måste lära sig tåla i högre grad, utan det lönar sig att reagera på dem i ett så tidigt skede som möjligt.

Ta kontroll över stressen!

Det finns många olika sätt att hantera stress och var och en måste hitta sådana sätt att hantera stress som passar en själv. Tänk på följande saker om stressen och belastningen i livet ökar:

  • Stanna upp och bedöm situationen i lugn och ro
  • Känn dina gränser och resurser - Vad stressar just dig? Vilka uttryck tar stressymtomen hos dig? Vad får dig att slappna av?
  • Ta hand om dina relationer och ta emot stöd från vänner och närstående
  • Försök sluta oroa dig - sök konkreta lösningar på situationen i ställer för att älta
  • Motionera enligt dina resurser och lyssna på dig själv - kom ihåg vila och avslappning som motvikt till motionen
  • Sov tillräckligt
  • Ät hälsosamt och regelbundet
  • Konsumera alkohol endast i måttliga mängder
  • Granska kraven du ställer på dig själv och fundera på om du kunde vara snällare mot dig själv
  • Försök ordna dina arbets-/studieförhållanden så att de är mindre belastande - planera din tidsanvändning bättre; ordna uppgifterna i prioriteringsordning; fundera på om du kan avstå från något; be om hjälp vid behov
  • Tro på din egen förmåga att hantera stress och påverka ditt liv
  • Sök vid behov hjälp hos hälsovårdspersonal

 Hjälp vid hantering av stress:

Artikeln skrevs 3.10.2014 av Marja Koskinen


Relaterade artiklar

Nyckelord: Stress, Mental hälsa