Astma

Astma är den långtidssjukdom som kräver mest både regelbunden och tillfällig medicinering och vård hos barn och unga samt unga vuxna. Astma är en störning i luftrörens funktion, i deras benägenhet för sammandragning, som beror på en inflammation i luftrörens slemhinna.

Barns och ungas astma är oftast av allergisk typ. Med andra ord har den insjuknade så kallade atopiska eller allergiska egenskaper och han eller hon har också andra allergiska symtom (t.ex. hösnuva, atopiskt eksem o.s.v.). Ungefär hälften av de vuxna astmapatienterna lider av så kallad endogen astma, d.v.s. astma utan allergisk bakgrund eller andra allergiska symtom. De här två olika typerna av astma behandlas huvudsakligen med mycket likartade metoder: med inhalerbara läkemedel som lugnar inflammationsreaktionen i luftrören (s.k. vårdande mediciner), och vid behov också läkemedel som utvidgar luftrören som dragit sig samman p.g.a. inflammationen (s.k. anfallsmediciner).

De huvudsakliga symtomen vid astma är långvarig hosta (över fyra veckor, oftast värst på morgonnatten), slemutveckling, vinande andning och andningssvårigheter speciellt i samband med ansträngning. Ifall man misstänker astma intervjuas patienten noggrant för att utreda ifall det finns andra möjliga orsaker till hostandet.

Vid behov undersöks allergifrågor. Den viktigaste delen av astmadiagnosen är att utreda lungornas funktion; man följer med och utreder luftrörens tillstånd och funktion med upprepade blåstest (s.k. PEF – "topputflöde" – mätningar som görs med ett enkelt mätinstrument).

Mera information om astma:
Astma / Allergi- och astmaförbundet
Astma / God medicinsk praxis -rekommendationerna

Artikeln är utarbetad av:
MD Johanna Castrén

Artikeln är uppdaterad 14.11.2012 SI


Relaterade artiklar

Nyckelord: Astma